< Job 28 >
1 Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
"Hopeallakin on suonensa ja löytöpaikkansa kullalla, joka puhdistetaan;
2 järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
rauta otetaan maasta, ja kivestä sulatetaan vaski.
3 Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
Tehdään loppu pimeydestä, ja tutkitaan tyystin kivi, jonka synkkä pilkkopimeä peittää.
4 Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
Kaivos louhitaan syvälle maan asujain alle; unhotettuina he riippuvat siellä ilman jalan tukea, heiluvat kaukana ihmisten ilmoilta.
5 Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
Maasta kasvaa leipä, mutta maan uumenet mullistetaan kuin tulen voimalla.
6 Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
Sen kivissä on safiirilla sijansa, siellä on kultahiekkaa.
7 Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
Polkua sinne ei tiedä kotka, eikä haukan silmä sitä havaitse.
8 den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
Sitä eivät astu ylväät eläimet, ei leijona sitä kulje.
9 Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
Siellä käydään käsiksi kovaan kiveen, ja vuoret mullistetaan juuriaan myöten.
10 In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
Kallioihin murretaan käytäviä, ja silmä näkee kaikkinaiset kalleudet.
11 Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
Vesisuonet estetään tihkumasta, ja salatut saatetaan päivänvaloon.
12 Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
Mutta viisaus-mistä se löytyy, ja missä on ymmärryksen asuinpaikka?
13 Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
Ei tunne ihminen sille vertaa, eikä sitä löydy elävien maasta.
14 Djupet säger: »Hon är icke här», och havet säger: »Hos mig är hon icke.»
Syvyys sanoo: 'Ei ole se minussa', ja meri sanoo: 'Ei se ole minunkaan tykönäni'.
15 Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
Sitä ei voida ostaa puhtaalla kullalla, eikä sen hintaa punnita hopeassa.
16 Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
Ei korvaa sitä Oofirin kulta, ei kallis onyks-kivi eikä safiiri.
17 Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
Ei vedä sille vertoja kulta eikä lasi, eivät riitä sen vaihtohinnaksi aitokultaiset kalut.
18 Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
Koralleja ja kristalleja ei sen rinnalla mainita, ja viisauden omistaminen on helmiä kalliimpi.
19 Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
Ei vedä sille vertoja Etiopian topaasi, ei korvaa sitä puhdas kulta.
20 Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
Mistä siis tulee viisaus ja missä on ymmärryksen asuinpaikka?
21 Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
Se on peitetty kaiken elävän silmiltä, salattu taivaan linnuiltakin.
22 avgrunden och döden giva till känna; »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»
Manala ja kuolema sanovat: 'Korvamme ovat kuulleet siitä vain kerrottavan'.
23 Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
Jumala tietää tien sen luokse, hän tuntee sen asuinpaikan.
24 Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
Sillä hän katsoo maan ääriin saakka, hän näkee kaiken, mitä taivaan alla on.
25 När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
Kun hän antoi tuulelle voiman ja määräsi mitalla vedet,
26 när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
kun hän sääti lain sateelle ja ukkospilvelle tien,
27 då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
silloin hän sen näki ja ilmoitti, toi sen esille ja sen myös tutki.
28 Och till människorna sade han så: »Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.»
Ja ihmiselle hän sanoi: 'Katso, Herran pelko-se on viisautta, ja pahan karttaminen on ymmärrystä'."