< Job 28 >
1 Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
Pali mgodi wa siliva ndiponso malo oyengerapo golide.
2 järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
Chitsulo amachikumba pansi, ndipo mkuwa amawusungunula ku miyala yamkuwa.
3 Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
Munthu amalowa mu mdima atatenga nyale, amafunafuna miyala mpaka ku malire a mgodiwo, kufuna mkuwa mu mdima wandiweyani.
4 Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
Amakumba njira zapansi mu mgodimo, kutali ndi kumene kumakhala anthu, kumalo kumene phazi la munthu silinapondeko; iye amakhala ali lende pansipo namazungulira uku ndi uku.
5 Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
Nthaka, imene imatulutsa zakudya, kunsi kwake kumachita ngati kwasandulizika ndi moto;
6 Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
miyala ya safiro imachokera mʼmatanthwe ake, ndipo mʼfumbi lake mumakhala miyala yagolide.
7 Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
Palibe mbalame yodya zinzake imene imadziwa njira yobisikayi, palibe kamtema amene anayiona.
8 den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
Zirombo zolusa sizipondamo mʼnjiramo, ndipo mkango sudzeranso mʼmenemo.
9 Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
Munthu amaphwanya matanthwe olimba, ndipo amagubuduza mapiri kuyambira mʼtsinde.
10 In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
Amabowola njira mʼmatanthwewo; ndipo amaona chuma chonse cha mʼphirimo.
11 Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
Amaletsa mitsinje ya pansipo kuti isayendenso, motero amatulutsira poyera zinthu zobisika.
12 Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
“Koma nzeru zingapezeke kuti? Kodi kumvetsa zinthu kumakhala kuti?
13 Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
Munthu sadziwa kufunika kwake kwa nzeruzo; nzeruyo sipezeka pa dziko lino la anthu amoyo.
14 Djupet säger: »Hon är icke här», och havet säger: »Hos mig är hon icke.»
Phompho likuti, ‘Sizipezeka mwa ine muno.’ Nyanja ikuti, ‘Mwa ine munonso ayi.’
15 Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
Nzeru sungazigule ndi golide wabwino kwambiri, mtengo wake sungawuyerekeze ndi siliva wambiri.
16 Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
Nzeru singagulidwe ndi golide wa ku Ofiri, kapena ndi miyala ya onikisi kapena ya safiro.
17 Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
Nzeru sungayiyerekeze ndi golide kapena mwala wa galasi, sungayigule ndi zokometsera zagolide.
18 Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
Miyala ya korali ndi krisitali siyoyeneranso ndi kuyitchula nʼkomwe; mtengo wa nzeru ndi woposa miyala ya rubi.
19 Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
Nzeru sungayiyerekeze ndi miyala ya topazi ya ku Kusi; nzeru singagulidwe ndi golide wabwino kwambiri.
20 Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
“Kodi tsono nzeru zimachokera kuti? Kodi kumvetsa zinthu kumakhala kuti?
21 Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
Malo ake ndi obisika kwa zamoyo zonse, ndi obisika ngakhale kwa mbalame zamlengalenga.
22 avgrunden och döden giva till känna; »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»
Chiwonongeko ndi imfa zikuti, ‘Tangomva mphekesera chabe ya zimenezo!’
23 Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
Mulungu yekha ndiye amadziwa njira yake yopita kumeneko, ndipo Iye yekha amadziwa kumene nzeru imakhala,
24 Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
pakuti Iye amayangʼana mpaka ku malekezero a dziko lapansi ndipo amaona zonse za kunsi kwa thambo.
25 När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
Iye atapatsa mphepo mphamvu zake, nayeza kuzama kwa nyanja,
26 när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
atakhazikitsa lamulo loti mvula izigwa ndi kukonza njira ya chingʼaningʼani cha bingu,
27 då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
pamenepo ndi pamene anayangʼana nzeruzo naziyeza mtengo wake; nazikhazikitsa ndi kuzisanthula bwino lomwe.
28 Och till människorna sade han så: »Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.»
Ndipo Iye anati kwa munthu, ‘Taonani, kuopa Ambuye, ndiye nzeru zimenezo ndipo kuthawa zoyipa ndiye kumvetsa zinthu kumeneko.’”