Job 27

1 Åter hov Job upp sin röst och kvad:

Job prosiguió su exposición, diciendo:

2 Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:

“Por la vida de Dios, quien no me hace justicia, y por la vida del Todopoderoso, que ha colmado de amargura mi alma.

3 aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,

Mientras en mí quede mi espíritu, y el soplo de Dios en mis narices,

4 aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.

mis labios no hablarán falsedad, ni mi lengua proferirá mentira.

5 Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.

Lejos de mí daros la razón, hasta que fallezca defenderé mi inocencia.

6 Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.

Sostengo mi justicia, y no cederé; mi conciencia no condena a ninguno de mis días.

7 Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.

Sea tratado como malvado mi enemigo, y mi adversario, como perverso.

8 Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?

Pues ¿cuál es la esperanza del hipócrita, cuando Dios le corta la vida, y le arranca el alma?

9 Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?

¿Acaso Dios oirá sus gritos cuando le sobrevenga la angustia?

10 Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?

¿Podrá deleitarse en el Omnipotente, invocar a Dios en todo tiempo?

11 Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.

Os mostraré la conducta de Dios; no ocultaré los planes del Todopoderoso.

12 Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?

Si todos vosotros lo habéis visto, ¿por qué os agotáis en vanos discursos?

13 Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:

Esta es la suerte que Dios reserva al malvado, y la herencia de los violentos de parte del Todopoderoso:

14 Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.

Si tiene muchos hijos, es para la espada, y sus nietos nunca se hartan de pan.

15 De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.

Sus sobrevivientes serán sepultados por la muerte, y sus viudas no los llorarán.

16 Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,

Aunque amontone plata como tierra, y como lodo acumule vestidos,

17 så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.

el los prepara, pero se vestirá de ellos el justo, y el inocente poseerá su plata.

18 Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.

La casa que él hace es como la de la polilla, como la cabaña que construye el guarda campo.

19 Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.

Se acuesta rico, y no se levanta más, abre sus ojos y deja de existir.

20 Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.

Cual diluvio caen sobre él terrores, le arrastra un torbellino nocturno.

21 Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.

Le arrebata el solano, y se va; le arranca de su lugar a manera de un huracán.

22 Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.

Pues Él se le echa encima sin piedad. Busca cómo escaparse de sus manos;

23 Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.

pero se baten las manos sobre él, y le silbarán echándolo de su propio lugar.”