Job 27
1 Åter hov Job upp sin röst och kvad:
UJobe wasebuya ephakamisa isaga sakhe wathi:
2 Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:
Kuphila kukaNkulunkulu osuse ilungelo lami, loSomandla owenze umphefumulo wami wababa.
3 aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,
Isibili ngaso sonke isikhathi umphefumulo usekimi, lomoya kaNkulunkulu usemakhaleni ami,
4 aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.
oqotho indebe zami kaziyikukhuluma okubi, lolimi lwami sibili lungakhulumi inkohliso.
5 Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.
Kakube khatshana lami ukuthi ngithi lilungile; ngize ngiphele kangiyikususa ubuqotho bami kimi.
6 Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.
Ngizabambelela ekulungeni kwami ngingakuyekeli; inhliziyo yami kayiyikusola ensukwini zami.
7 Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.
Isitha sami kasibe njengomubi, longivukelayo njengongalunganga.
8 Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?
Ngoba liyini ithemba longamesabiyo uNkulunkulu, esequnyiwe, uNkulunkulu esekhuphile umphefumulo wakhe?
9 Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?
UNkulunkulu uzakuzwa yini ukukhala kwakhe, ukuhlupheka sekwehlele phezu kwakhe?
10 Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?
Uzazithokozisa yini ngoSomandla? Uzabiza uNkulunkulu yini sonke isikhathi?
11 Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.
Ngizalifundisa ngesandla sikaNkulunkulu; okukuSomandla kangiyikukufihla.
12 Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?
Khangela, lina lonke likubonile. Pho, kungani selibe yize lokuba yize ngokunjalo?
13 Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
Lesi yisabelo somuntu omubi kuNkulunkulu, lelifa labalesihluku abalemukela kuSomandla.
14 Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.
Uba abantwana bakhe besanda, kungokwenkemba, lenzalo yakhe kayiyikusutha isinkwa.
15 De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.
Insali zakhe zizangcwatshwa ekufeni, labafelokazi bakhe kabayikukhala inyembezi.
16 Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,
Lanxa ebuthelela isiliva njengothuli, elungisa isigqoko njengodaka;
17 så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.
angalungisa, kodwa olungileyo uzasigqoka, longelacala uzakwaba isiliva.
18 Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.
Wakha indlu yakhe njengenundu, lanjengedumba umlindi alenzayo.
19 Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.
Ulala enothile, kodwa kabuthwa; uvula amehlo akhe, kasekho.
20 Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.
Izesabiso zizambamba njengamanzi; ebusuku isiphepho sizameba.
21 Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.
Umoya wempumalanga uzamthatha, ahambe, umphephule asuke endaweni yakhe.
22 Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.
Abesephosela phezu kwakhe angayekeli; phambi kwesandla sakhe uzabaleka isibili.
23 Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.
Abantu bazatshaya izandla zabo ngaye, bamncifele endaweni yakhe.
