Job 27

1 Åter hov Job upp sin röst och kvad:

E GIOBBE riprese il suo ragionamento, e disse:

2 Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:

[Come] Iddio [che mi] ha tolta la mia ragione, E l'Onnipotente che ha data amaritudine all'anima mia, vive;

3 aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,

Mentre il mio fiato [sarà] in me, E l'alito di Dio [sarà] nelle mie nari,

4 aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.

Le mie labbra [giammai] non parleranno perversamente, E la mia lingua [giammai] non ragionerà frodolentemente.

5 Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.

Tolga, Iddio che [giammai], finchè io muoia, consenta che voi abbiate ragione; Io non mi lascerò toglier la mia integrità.

6 Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.

Io ho presa in mano la [difesa della] mia giustizia, io non la lascerò; Il cuor mio non [mi] farà vergogna giammai in tempo di vita mia.

7 Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.

Il mio nemico sia come l'empio, E chi si leva contro a me come il perverso.

8 Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?

Perciocchè qual [sarà] la speranza dell'ipocrita, Quando, dopo ch'egli avrà ben guadagnato, Iddio gli strapperà fuori l'anima?

9 Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?

Iddio ascolterà egli il suo grido, Quando tribolazione gli sarà sopraggiunta?

10 Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?

Prenderà egli il suo diletto nell'Onnipotente? Invocherà egli Iddio in ogni tempo?

11 Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.

Io vi ammaestrerò intorno alla mano di Dio; Io non [vi] celerò [le cose] che [sono] appo l'Onnipotente.

12 Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?

Ecco, voi tutti avete vedute [queste cose]; E perchè v'invanite così in vanità?

13 Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:

Questa [è] la porzione dell'uomo empio, appo Iddio; E l'eredità [che] i violenti ricevono dall'Onnipotente.

14 Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.

Se i suoi figliuoli moltiplicano, [ciò è] per la spada; E i suoi discendenti non saranno satollati di pane.

15 De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.

Quelli che gli saranno sopravvivuti saranno sepolti nella morte stessa, E le sue vedove non ne piangeranno.

16 Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,

Avvegnachè avesse accumulato dell'argento come della polvere, E messi insieme de' vestimenti come del fango;

17 så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.

Egli [li] avrà messi insieme, ma il giusto se ne vestirà, E l'innocente spartirà l'argento.

18 Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.

Egli avrà edificato, ma la sua casa sarà come la tignuola, E come la capanna che fa il guardiano [de' frutti].

19 Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.

[Avvegnachè sia stato] ricco, giacerà, e non sarà raccolto; Aprirà gli occhi, ma non vi sarà nulla.

20 Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.

Spaventi lo coglieranno come acque, Il turbo l'involerà di notte.

21 Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.

Il vento orientale lo porterà via, ed egli se ne andrà; E, tempestando, lo caccerà dal luogo suo.

22 Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.

[Iddio] adunque gli traboccherà addosso [queste cose], e non lo risparmierà; Egli fuggirà senza restare, [essendo perseguito] dalla mano di esso.

23 Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.

[Altri] si batterà a palme sopra lui, E [ciascuno] zuffolerà contro a lui dal suo luogo.