Job 26

1 Därefter tog Job till orda och sade:

Então Job respondeu,

2 Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm!

“Como você tem ajudado quem está sem poder! Como você salvou o braço que não tem força!

3 Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!

Como você o aconselhou a quem não tem sabedoria? e com abundância de conhecimentos sólidos declarados!

4 Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?

A quem você dirigiu as palavras? De quem saiu o espírito de vocês?

5 Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri.

“Os espíritos falecidos tremem, os que vivem sob as águas e todos os que nelas vivem.

6 Dödsriket ligger blottat för honom, och avgrunden har intet täckelse. (Sheol h7585)

O Sheol está nu diante de Deus, e a Abaddon não tem cobertura. (Sheol h7585)

7 Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.

Ele estende o norte sobre o espaço vazio, e pendura a terra sobre o nada.

8 Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.

Ele amarra as águas em suas nuvens grossas, e a nuvem não irrompe sob eles.

9 Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar.

Ele encerra a face de seu trono, e espalha sua nuvem sobre ela.

10 En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker.

Ele descreveu um limite na superfície das águas, e aos limites da luz e da escuridão.

11 Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.

Os pilares do céu tremem e estão surpresos com sua repreensão.

12 Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.

Ele agita o mar com seu poder, e por seu entendimento, ele ataca através de Rahab.

13 Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.

Por seu Espírito, os céus são guarnecidos. Sua mão furou a serpente rápida.

14 Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?

Eis que estas são apenas as periferias de seus caminhos. Quão pequeno é o sussurro que ouvimos dele! Mas o trovão de seu poder, quem pode entender?”