Job 26
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Porém Jó respondeu, dizendo:
2 Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm!
Como tende ajudado ao que não tem força, [e] sustentado ao braço sem vigor!
3 Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!
Como tende aconselhado ao que não tem conhecimento, e [lhe] explicaste detalhadamente a verdadeira causa!
4 Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?
A quem tens dito [tais] palavras? E de quem é o espírito que sai de ti?
5 Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri.
Os mortos tremem debaixo das águas com os seus moradores.
O Xeol está nu perante Deus, e não há cobertura para a perdição. (Sheol h7585)
7 Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.
Ele estende o norte sobre o vazio, suspende a terra sobre o nada.
8 Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.
Ele amarra as águas em suas nuvens, todavia a nuvem não se rasga debaixo dela.
9 Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar.
Ele encobre a face de seu trono, e sobre ele estende sua nuvem.
10 En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker.
Ele determinou limite à superfície das águas, até a fronteira entre a luz e as trevas.
11 Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.
As colunas do céu tremem, e se espantam por sua repreensão.
12 Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.
Ele agita o mar com seu poder, e com seu entendimento fere abate a Raabe.
13 Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.
Por seu Espírito adornou os céus; sua mão perfurou a serpente veloz.
14 Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?
Eis que estas são [somente] as bordas de seus caminhos; e quão pouco é o que temos ouvido dele! Quem, pois, entenderia o trovão de seu poder?
