Job 24
1 Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar? varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar?
Why doesn't the Almighty set a definite time to punish the wicked? Why don't those who follow him never see him act in judgment?
2 Se, råmärken flyttar man undan, rövade hjordar driver man i bet;
The wicked move boundary stones; they seize other people's flocks and move them to their own pastures.
3 de faderlösas åsna för man bort och tager änkans ko i pant.
They steal the orphan's donkey; they take the widow's ox as security for a debt.
4 Man tränger de fattiga undan från vägen, de betryckta i landet måste gömma sig med varandra.
They push the poor out of their way; the destitute are forced to hide from them.
5 Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen; dit gå de och möda sig och söka något till täring; hedmarken är det bröd de hava åt sina barn.
Like wild donkeys in the desert, the poor have to scavenge for their food, looking for anything to feed their children in the wasteland.
6 På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta, de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård.
They are forced to find what they can in other people's fields, to glean among the vineyards of the wicked.
7 Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder; de hava intet att skyla sig med i kölden.
They spend the night naked because they have no clothes; they have nothing to cover themselves against the cold.
8 Av störtskurar från bergen genomdränkas de; de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt.
They are soaked by the cold mountain storms, and huddle beside the rocks for shelter.
9 Den faderlöse slites från sin moders bröst, och den betryckte drabbas av utpantning.
Fatherless children are snatched from their mother's breasts, taking the babies of the poor as security for a debt.
10 Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder, hungrande nödgas de bära på kärvar.
Because they have no clothes to wear they have to go naked, harvesting sheaves of grain while they themselves are hungry.
11 Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja, de få trampa vinpressar och därvid lida törst.
In the olive groves they work to produce oil, but do not taste it; they tread the winepress, but are thirsty.
12 Utstötta ur människors samfund jämra de sig, ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop. Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker.
In the city the dying groan, and the wounded cry for help, but God ignores their prayers.
13 Andra hava blivit fiender till ljuset; de känna icke dess vägar och hålla sig ej på dess stigar.
These are people who rebel against the light. They do not want to know its ways, or to stay on its paths.
14 Vid dagningen står mördaren upp för att dräpa den betryckte och fattige; och om natten gör han sig till tjuvars like.
The murderer gets up at dawn to kill the poor and needy, and when night falls he becomes a thief.
15 Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen, han tänker: »Intet öga får känna igen mig», och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte.
The adulterer waits for dusk, saying to himself, ‘No one will see me now,’ and he covers his face.
16 När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen, men under dagen stänga de sig inne; ljuset vilja de icke veta av.
Thieves break into houses during the night and they sleep during the day. They don't even know what the light is like!
17 Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon, med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna.
Total darkness is like light to them, for they are familiar with the night.
18 »Men hastigt», menen I, »ryckes en sådan bort av strömmen, förbannad bliver hans del i landet; till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.
Like bubbles on the surface of a river they are quickly carried away. The land they own is cursed by God. They don't enter their own vineyards.
19 Såsom snövatten förtäres av torka och hetta, så förtär dödsriket den som har syndat. (Sheol h7585)
Just as heat and drought dry up snowmelt, so Sheol takes away those who have sinned. (Sheol h7585)
20 Hans moders liv förgäter honom, maskar frossa på honom, ingen finnes, som bevarar hans minne; såsom ett träd brytes orättfärdigheten av.
Even their mothers forget them, maggots feast on them, they are no longer remembered, and their wickedness becomes like a tree that is broken into pieces.
21 Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder, och när någon icke gör gott mot änkan.»
They mistreat childless women and are mean to widows.
22 Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft, de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet;
God prolongs the life of the wicked by his power; but when they arise, they have no assurance of life.
23 han giver dem trygghet, så att de få vila, och hans ögon vaka över deras vägar.
He supports them and gives them security, but he is always watching what they're doing.
24 När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd, de sjunka då ned och dö som alla andra; likasom axens toppar vissna de bort.
Though they may be illustrious for a while, soon they are gone. They are brought down like all others, cut off like the heads of grain.
25 Är det ej så, vem vill då vederlägga mig, vem kan göra mina ord om intet?
If this isn't so, who can prove I'm a liar and there's nothing to what I say?”
