Job 23

1 Därefter tog Job till orda och sade:

Pagkatapos sumagot si Job at sinabi,

2 Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.

“Kahit ngayon ay mapait ang aking dinadaing; mas mabigat ang aking paghihirap kaysa sa aking paghihinagpis.

3 Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!

O, sana alam ko kung saan ko siya matatagpuan! O, sana makalapit ako sa kinaroroonan niya!

4 Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.

Ilalatag ko sa kaniyang harapan ang aking kaso at pupunuin ang aking bibig ng pangangatwiran.

5 Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.

Matututunan ko ang mga salita na isasagot niya at mauunawaan ko ang sasabihin niya sa akin.

6 Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.

Makikipagtalo ba siya laban sa akin sa kadakilaan ng kaniyang kapangyarihan? Hindi, pakikinggan niya ako.

7 Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.

Doon maaaring makipagtalo sa kaniya ang taong matuwid. Sa ganitong paraan mapapawalang-sala ako magpakailanman ng aking hukom.

8 Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;

Tingnan ninyo, pumupunta ako pasilangan, pero wala siya roon, at pumupunta ako pakanluran, pero hindi ko siya maramdaman.

9 har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.

Sa hilaga, kung saan siya gumagawa, pero hindi ko siya makita, at sa timog, kung saan niya tinatago ang kaniyang sarili para hindi ko siya makita.

10 Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.

Pero alam niya ang daanan na aking tinatahak; kapag sinubukan na niya ako, lilitaw ako tulad ng ginto.

11 Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.

Nanindigan ang aking mga paa sa kaniyang mga yapak; pinanatili ko ang pamamaraan niya at hindi lumihis.

12 Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.

Hindi ko tinalikuran ang mga kautusan ng kaniyang mga labi; iningatan ko sa aking puso ang mga salita ng kaniyang bibig.

13 Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.

Pero kakaiba siya, sino ang kayang magpatalikod sa kaniya? Kung ano ang ninanais niya, ginagawa niya.

14 Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.

Dahil isinasakatuparan niya ang mga atas niya laban sa akin; marami ang mga tulad nito.

15 Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.

Kaya, natatakot ako sa kaniyang presensiya; kapag iniisip ko siya, natatakot ako sa kaniya.

16 Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,

Dahil pinahina ng Diyos ang aking puso; sinindak ako ng Makapangyarihan.

17 ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.

Hindi dahil sa pinutol ako ng kadiliman, ni tinatakpan ng makapal na kadiliman ang aking mukha.