Job 22
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Andin Temanliⱪ Elifaz mundaⱪ dedi: —
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
Adǝm Hudaƣa ⱪandaⱪmu payda kǝltürǝlisun? Dana adǝmlǝrmu Uningƣa nemǝ payda kǝltürǝlisun?
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
Sǝn ⱨǝⱪⱪaniy bolsangmu, Ⱨǝmmigǝ Ⱪadirƣa nemǝ bǝⱨrǝ berǝlǝytting? Yolliring ǝyibsiz bolƣan tǝⱪdirdimu, sǝn Uningƣa nemǝ ƣǝniymǝtlǝrni elip kelǝlǝysǝn?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
Uning seni ǝyiblǝydiƣanliⱪi, Wǝ Uning sanga xikayǝtlǝr yǝtküzidiƣini sening ihlasmǝn bolƣining üqünmu-ya?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
Sening rǝzilliking zor ǝmǝsmu? Sening gunaⱨliring ⱨesabsiz ǝmǝsmu?
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
Sǝn ⱪerindaxliringdin sǝwǝbsiz kepillik alƣansǝn; Sǝn yalangtüxlǝrni kiyim-keqǝkliridin mǝⱨrum ⱪiliwǝtkǝnsǝn.
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
Ⱨalsizlanƣanlarƣa su bǝrmiding, Aq ⱪalƣanlarƣa axnimu ayap bǝrmiding,
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
Gǝrqǝ sǝn yǝr-zeminlik bolƣan ⱪoli uzun adǝm bolsangmu, Yǝr-zemin tutup ⱨɵrmǝtlinip kǝlgǝn adǝm bolsangmu,
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
Sǝn tul hotunlarnimu ⱪuruⱪ ⱪol yandurƣansǝn, Yetim-yesirlarning ⱪolinimu yanjitiwǝtkǝnsǝn.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Mana xu sǝwǝbtin ǝtrapingda tuzaⱪlar yatidu, Uxtumtut pǝyda bolƣan wǝⱨimimu seni basidu.
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
Xu sǝwǝbtinmu seni ⱪarangƣuluⱪ besip kɵrǝlmǝs ⱪildi, Bir kǝlkün kelip seni ƣǝrⱪ ⱪildi.
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
Tǝngri ǝrxalaning qoⱪⱪisida turidu ǝmǝsmu? Əng egiz yultuzlarning nǝⱪǝdǝr aliy ikǝnlikigǝ ⱪarap baⱪ!
13 därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
Biraⱪ sǝn: «Tǝngri nemini bilidu? U rast xunqǝ zulmǝt ⱪarangƣuluⱪta birnemini pǝrⱪ etǝlǝmdu?!» dǝwatisǝn.
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
Yǝnǝ: «Ⱪoyuⱪ bulutlar uni tosiwalidu, Xunga U pǝlǝk üstidǝ aylinip mangƣinida bizni kɵrmǝydu!» — dǝysǝn.
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
Yaman adǝmlǝr mangƣan kona yolni sǝnmu tutiwerǝmsǝn?
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
Ular waⱪti toxmay turupla elip ketilgǝn, Ularning ulliri kǝlkün tǝripidin eⱪitilip ketilgǝn.
17 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
Ular Tǝngrigǝ: «Bizdin neri bol!» Ⱨǝmmigǝ Ⱪadir bizni nemǝ ⱪilalisun?» — dǝytti.
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Biraⱪ ularning ɵylirini esil nǝrsilǝr bilǝn toldurƣan dǝl Uning Ɵzidur, Mǝn bolsam yamanlarning nǝsiⱨitidin yiraⱪlaxⱪanmǝn!
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
Ⱨǝⱪⱪaniylar ularning bǝrbat bolƣanliⱪini kɵrüp xadlinidu; Bigunaⱨlar ularni mazaⱪ ⱪilip: —
20 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
«Bizgǝ ⱪarxi qiⱪⱪuqilar xübⱨisiz wǝyran bolidu, Ot ularning bayliⱪlirini yutuwǝtmǝmdu?» — dǝydu.
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
[Xunga] Hudaƣa boysunup Uni tonusang, Xu qaƣdila sǝn aman bolisǝn; Xuning bilǝn sanga amǝt kelidu.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
Uning aƣzidin kǝlgǝn nǝsiⱨǝtnimu ⱪobul ⱪil, Uning sɵzlirini kɵnglünggǝ püküp ⱪoy.
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
Sǝn Ⱨǝmmigǝ Ⱪadirning yeniƣa ⱪaytip kǝlsǝng, muⱪǝrrǝrki, Ⱪaytidin ⱪurulup qiⱪalaysǝn; Əgǝr sǝn ⱪǝbiⱨlikni qedirliringdin yiraⱪlaxtursang,
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
Əgǝr sǝn altunungni topa-qang üstigǝ taxliyalisang, Ofirdiki altunungni xiddǝtlik eⱪinning taxliriƣa ⱪoxuwǝtsǝng,
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
Undaⱪta Ⱨǝmmigǝ Ⱪadirning Ɵzi sanga altun bolidu. Sening üqün sǝrhil kümüxmu bolidu.
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
U qaƣda sǝn Ⱨǝmmigǝ Ⱪadirdin sɵyünisǝn, Yüzüngni Tǝngrigǝ ⱪarap kɵtürǝlǝysǝn.
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
Sǝn Uningƣa dua ⱪilsang, U ⱪulaⱪ salidu, Xundaⱪla sǝnmu iqkǝn ⱪǝsǝmliringgǝ ǝmǝl ⱪilisǝn.
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
Sǝn ⱪarar ⱪilƣan ix ǝmǝlgǝ axidu, Yolliring üstigǝ nur qüxidu.
29 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
Adǝmlǝr pǝs ⱪilinƣanda, sǝn ularƣa: «Ornunglardin turunglar!» dǝysǝn, Xuning bilǝn [Huda] qirayi sunƣanlarni ⱪutⱪuzidu.
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
U ⱨǝtta gunaⱨi bar adǝmnimu ⱪutⱪuzidu, U ⱪolungdiki ⱨalalliⱪtin ⱪutⱪuzulidu.
