< Job 22 >
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Eliifaaz Teemaanichi akkana jedhee deebise:
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
“Namni Waaqa fayyaduu dandaʼaa? Namni ogeessi iyyuu maal isa fayyada?
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
Yoo ati nama qajeelaa taate wanni kun Waaqa Waan Hunda Dandaʼuuf gammachuu maalii kenna? Yoo karaan kee hirʼina qabaachuu baates inni buʼaa maalii argata?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
“Wanni Waaqni sitti dheekkamee murtiitti si dhiʼeessuuf waan ati isa sodaattuufii?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
Hamminni kee guddaa dha mitii? Cubbuun kees dhuma hin qabu mitii?
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
Ati sababii malee obboloota kee irraa qabdii fudhatteerta; namoota irraa uffata baaftee qullaa isaan hambifteerta.
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
Warra dadhaban bishaan hin obaafne; kanneen beelaʼanis nyaata dhowwatteerta;
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
namni humna qabu biyya qabaata; kan ulfina qabus keessa jiraata.
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
Ati dubartoota dhirsoonni irraa duʼan harka duwwaa gad dhiifte; irree ijoollee abbaa hin qabnees ni cabsite.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Kanaafuu kiyyoon si marseera; sodaan tasaas si qabateera.
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
Akka ati hin argineef ifni kee dukkanaaʼeera; lolaan bishaaniis sirra garagala.
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
“Waaqni samii keessa ol fagoo jiraata mitii? Inni urjiiwwan ol fagoo jiran illee hammam akka ol fagaatan of jalatti gad ilaala!
13 därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
Ati garuu akkana jetta; ‘Waaqni maal beeka? Inni dukkana akkasii keessatti murtii kennaa?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
Yommuu inni bantii samii irra deemu, akka inni nu hin argineef duumessi gobbuun isa haguuga.’
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
Ati daandii durii kan namoonni hamoon irra deeman duukaa buutaa?
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
Isaan utuu yeroon isaanii hin gaʼin fudhataman; hundeen isaanis lolaadhaan haxaaʼame.
17 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
Isaanis Waaqaan, ‘Nu dhiisi! Waaqni Waan Hunda Dandaʼu maal nu gochuu dandaʼa?’ jedhan.
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Garuu kan mana isaanii waan gaariin guute isuma; kanaafuu ani gorsa hamootaa irraa nan fagaadha.
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
Qajeelonnis badiisa isaanii arganii ni gammadu; warri balleessaa hin qabnes akkana jedhanii isaanitti qoosu;
20 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
‘Dhugumaan amajaajonni keenya balleeffamaniiru; qabeenya isaaniis ibiddi barbadeesseera.’
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
“Waaqaan walii gali; isa wajjinis nagaan jiraadhu; haala kanaanis wanni gaariin siif dhufa.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
Afaan isaatii qajeelfama fudhadhu; dubbii isaa illee garaatti qabadhu.
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
Yoo gara Waaqa Waan Hunda Dandaʼuutti deebite, ati ni haaromfamta; yoo dunkaana kee keessaa hammina balleessitee
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
warqee kee biyyoo keessa buufte, yoo warqee Oofiirii immoo dhagaa keessatti gatte,
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
yoos Waaqni Waan Hunda Dandaʼu warqee, meetii filatamaas siif taʼa.
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
Ati yeroo sanatti Waaqa Waan Hunda Dandaʼutti ni gammadda; fuula kees gara Waaqaatti ol qabatta.
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
Ati isa kadhatta; inni si dhagaʼa; ati immoo wareega kee ni baafatta.
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
Wanni ati murteessite ni taʼa; ifnis karaa kee irratti ni ifa.
29 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
Yeroo namoonni gad qabamanitti ati immoo, ‘Ol isaan qabi!’ jetta; innis warra gad qabaman ni baraara.
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
Inni nama balleessaa qabu illee ni oolcha; ati qulqullummaa harka keetiitiin furamta.”