Job 22
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Felele pedig a Témánból való Elifáz, és monda:
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
Az Istennek használ-é az ember? Sőt önmagának használ az okos!
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
Gyönyörűségére van-é az a Mindenhatónak, ha te igaz vagy; avagy nyereség-é, hogy feddhetetlenül jársz?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
A te isteni félelmedért fedd-é téged, és azért perel-é veled?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
Avagy nem sok-é a te gonoszságod, és nem véghetetlen-é a te hamisságod?
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
Hiszen zálogot vettél a te atyádfiától méltatlanul, és a szegényeket mezítelenekké tetted.
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
Az eltikkadtnak vizet sem adtál inni, és az éhezőtől megtagadtad a kenyeret.
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
A ki hatalmas volt, azé vala az ország, és a ki nagytekintélyű volt, az lakik vala rajta.
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
Az özvegyeket üres kézzel bocsátottad el, és az árváknak karjai eltörettek.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Azért vett körül téged a veszedelem, és rettegtet téged hirtelen való rettegés;
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
Avagy a setétség, hogy ne láthass, és a vizek árja, a mely elborít!
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
Hát nem olyan magas-é Isten, mint az egek? És lásd, a csillagok is ott fent mily igen magasak!
13 därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
És mégis azt mondod: Mit tud az Isten; megítélheti-é, a mi a homály mögött van?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
Sűrű felhők leplezik el őt és nem lát, és az ég körületén jár.
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
Az ősvilág ösvényét követed-é, a melyen az álnok emberek jártak;
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
A kik időnap előtt ragadtattak el, és alapjokat elmosta a víz?!
17 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
A kik azt mondják vala Istennek: Távozzál el tőlünk! És mit cselekedék velök a Mindenható?
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Ő pedig megtöltötte házaikat jóval. De az istentelenek tanácsa távol legyen tőlem.
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
Látják ezt az igazak és örülnek rajta, az ártatlan pedig csúfolja őket:
20 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
Valósággal kigyomláltatott a mi ellenségünk, és az ő maradékjokat tűz emészti meg!
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
Bízd csak azért magadat ő reá és légy békességben: ezekből jó származik reád.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
Végy csak oktatást az ő szájából, és vésd szívedbe az ő beszédeit!
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
Ha megtérsz a Mindenhatóhoz, megépíttetel, és az álnokságot távol űzöd a te sátorodtól.
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
Vesd a porba a nemes érczet, és a patakok kavicsába az ofiri aranyat:
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
És akkor a Mindenható lesz a te nemes érczed és a te ragyogó ezüstöd.
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
Bizony akkor a Mindenhatóban gyönyörködöl, és a te arczodat Istenhez emeled.
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
Hozzá könyörögsz és meghallgat téged, és lefizeted fogadásaidat.
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
Mihelyt valamit elgondolsz, sikerül az néked, és a te utaidon világosság fénylik.
29 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
Hogyha megaláznak, felmagasztalásnak mondod azt, és ő az alázatost megtartja.
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
Megszabadítja a nem ártatlant is, és pedig a te kezeidnek tisztaságáért szabadul meg az.
