Job 22
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Darauf antwortete Eliphas, der Temaniter, und sprach:
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
Mag auch ein Mann Gott etwas nützen? Es nützt ja der Verständige nur sich selbst.
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
Hat der Allmächtige Freude, wenn du gerecht bist? Ist's ihm ein Gewinn, wenn du in Unschuld wandelst?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
Straft er dich wegen deiner Gottesfurcht, und geht er darum mit dir ins Gericht?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
Sind nicht deine Missetaten groß und deine Schulden ohne Ende?
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
Du hast wohl deine Brüder gepfändet und den Entblößten die Kleider ausgezogen;
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
vielleicht hast du dem Müden kein Wasser zu trinken gegeben oder dem Hungrigen das Brot versagt.
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
Der Mächtige hat das Land bekommen, und der Angesehene wohnte darin.
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
Du hast Witwen leer fortgeschickt und die Arme der Waisen zusammenbrechen lassen.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Darum liegst du in Banden und hat Furcht dich plötzlich überfallen.
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
Oder siehst du die Finsternis nicht und die Wasserflut, die dich bedeckt?
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
Ist Gott nicht himmelhoch? Siehe doch die höchsten Sterne, wie hoch sie stehen!
13 därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
Und du denkst: «Was weiß Gott! Sollte er hinter dem Dunkel richten?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
Die Wolken hüllen ihn ein, daß er nicht sehen kann, und er wandelt auf dem Himmelsgewölbe umher!»
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
Willst du den alten Weg befolgen, den die Bösewichte gegangen sind,
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
die weggerafft wurden von der Flut, deren Fundament der Strom wegriß,
17 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
die zu Gott sprachen: «Hebe dich weg von uns!» und «was könnte der Allmächtige einem tun?»
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Und er hatte doch ihre Häuser mit Gütern erfüllt! Doch der Gottlosen Rat sei fern von mir!
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
Die Gerechten werden es sehen und sich freuen, und der Unschuldige wird ihrer spotten:
20 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
«Fürwahr, unsere Widersacher werden vertilgt, und das Feuer hat ihren Überrest verzehrt.»
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
Befreunde dich doch mit Ihm und mache Frieden! Dadurch wird Gutes über dich kommen.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
Nimm doch Belehrung an aus seinem Mund und lege seine Worte in dein Herz!
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
Wenn du dich zu dem Allmächtigen kehrst, so wirst du aufgerichtet werden, wenn du die Ungerechtigkeit aus deiner Hütte entfernst.
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
Wirf das Gold in den Staub und das Ophirgold zu den Steinen der Bäche,
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
so wird der Allmächtige dein Gold und dein glänzendes Silber sein!
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
Dann wirst du dich an dem Allmächtigen ergötzen und dein Angesicht zu Gott erheben;
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
du wirst zu ihm flehen, und er wird dich erhören, und du wirst deine Gelübde bezahlen.
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
Was du vornimmst, das wird dir gelingen, und ein Licht wird auf deinen Wegen leuchten.
29 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
Führen sie abwärts, so wirst du sagen: «Es geht empor!» Und wer die Augen niederschlägt, den wird er retten.
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
Er wird [selbst] den freilassen, der nicht unschuldig ist: durch die Reinheit deiner Hände wird er entrinnen.
