Job 22
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Then Eliphaz the Temanite answered and said,
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
Can a man be profitable to God, as he that is wise may be profitable to himself?
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
[Is it] any pleasure to the Almighty, that thou art righteous? or [is it] gain [to him], that thou makest thy ways perfect?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
Will he reprove thee for fear of thee? will he enter with thee into judgment?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
[Is] not thy wickedness great? and thy iniquities infinite?
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
For thou hast taken a pledge from thy brother for naught, and stripped the naked of their clothing.
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
Thou hast not given water to the weary to drink, and thou hast withheld bread from the hungry.
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
But [as for] the mighty man, he had the earth; and the honorable man dwelt in it.
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
Thou hast sent widows away empty, and the arms of the fatherless have been broken.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Therefore snares [are] around thee, and sudden fear troubleth thee;
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
Or darkness, [that] thou canst not see; and abundance of waters cover thee.
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
[Is] not God in the hight of heaven? and behold the hight of the stars, how high they are!
13 därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
And thou sayest, How doth God know? can he judge through the dark cloud?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
Thick clouds [are] a covering to him, that he seeth not; and he walketh in the circuit of heaven.
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
Hast thou marked the old way which wicked men have trodden?
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
Who were cut down out of time, whose foundation was overflowed with a flood!
17 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
Who said to God, depart from us: and what can the Almighty do for them!
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Yet he filled their houses with good [things]: but the counsel of the wicked is far from me.
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
The righteous see [it], and are glad: and the innocent deride them.
20 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
Whereas our substance is not cut down, but the remnant of them the fire consumeth.
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
Acquaint now thyself with him, and be at peace: by this good shall come to thee.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
Receive, I pray thee, the law from his mouth, and lay up his words in thy heart.
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
If thou shalt return to the Almighty, thou shalt be built up, thou shalt put away iniquity far from thy tabernacles.
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
Then shalt thou lay up gold as dust, and the [gold] of Ophir as the stones of the brooks.
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
Yea, the Almighty shall be thy defense and thou shalt have plenty of silver.
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
For then shalt thou have thy delight in the Almighty, and shalt lift up thy face to God.
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
Thou shalt make thy prayer to him, and he shall hear thee, and thou shalt pay thy vows.
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
Thou shalt also decree a thing, and it shall be established to thee: and the light shall shine upon thy ways.
29 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
When [men] are cast down, then thou shalt say, [There is] exaltation; and he shall save the humble person.
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
He shall deliver the island of the innocent: and it is delivered by the pureness of thy hands.
