< Job 22 >
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Then Eliphaz the Temanite answered and said,
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
“Can a man be useful to God? Can a wise man be useful to him?
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
Is it any pleasure to the Almighty if you are righteous? Is it gain to him if you make your ways blameless?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
Is it because of your reverence for him that he rebukes you and takes you to judgment?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
Is not your wickedness great? Is there no end to your iniquities?
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
For you have demanded guarantee of a loan from your brother for no reason, and you have stripped away clothing from the naked.
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
You have not given water to weary people to drink; you have withheld bread from hungry people
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
although you, a mighty man, possessed the earth, although you, an honored man, lived in it.
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
You have sent widows away empty; the arms of the fatherless have been broken.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Therefore, snares are all around you, and sudden fear troubles you.
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
There is darkness, so that you cannot see; an abundance of waters covers you.
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
Is not God in the heights of heaven? Look at the height of the stars, how high they are!
13 därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
You say, 'What does God know? Can he judge through the thick darkness?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
Thick clouds are a covering to him, so that he does not see us; he walks on the vault of heaven.'
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
Will you keep the old way that wicked men have walked—
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
those who were snatched away before their time, those whose foundations have washed away like a river,
17 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
those who said to God, 'Depart from us'; those who said, 'What can the Almighty do to us?'
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Yet he filled their houses with good things; the plans of wicked people are far from me.
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
Righteous people see their fate and are glad; innocent people laugh them to scorn.
20 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
They say, 'Surely those who rose up against us are cut off; fire has consumed their possessions.'
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
Now agree with God and be at peace with him; in that way, good will come to you.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
Receive, I beg you, instruction from his mouth; store up his words in your heart.
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
If you return to the Almighty, you will be built up, if you put unrighteousness far away from your tents.
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
Lay your treasure down in the dust, the gold of Ophir among the stones of the brooks,
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
and the Almighty will be your treasure, precious silver to you.
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
For then you will take pleasure in the Almighty; you will lift up your face to God.
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
You will make your prayer to him, and he will hear you; you will pay your vows to him.
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
You will also decree anything, and it will be confirmed for you; light will shine on your paths.
29 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
God humbles a proud man, and he saves the one with lowered eyes.
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
He will rescue even the man who is not innocent; who will be rescued through the cleanness of your hands.”