Job 22
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Saa tog Temaniten Elifaz til Orde og sagde:
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
Gavner et Menneske Gud? Nej, den kloge gavner sig selv.
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
Har den Almægtige godt af din Retfærd, Vinding af, at din Vandel er ret?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
Revser han dig for din Gudsfrygt? Eller gaar han i Rette med dig derfor?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
Er ikke din Ondskab stor og din Brøde uden Ende?
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
Thi du pantede Brødre uden Grund, trak Klæderne af de nøgne,
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
gav ikke den trætte Vand at drikke og nægted den sultne Brød.
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
Den mægtige — hans var Landet, den hædrede boede der.
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
Du lod Enker gaa tomhændet bort, knuste de faderløses Arme.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Derfor var der Snarer omkring dig, og Rædsel ængsted dig brat.
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
Dit Lys blev Mørke, du kan ej se, og Strømme af Vand gaar over dig!
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
Er Gud ej i højen Himmel? Se Stjernernes Tinde, hvor højt de staar!
13 därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
Dog siger du: »Hvad ved Gud, holder han Dom bag sorten Sky?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
Skyerne skjuler ham, saa han ej ser, paa Himlens Runding gaar han!«
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
Vil du følge Fortidens Sti, som Urettens Mænd betraadte,
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
de, som i Utide reves bort, hvis Grundvold flød bort som en Strøm,
17 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
som sagde til Gud: »Gaa fra os! Hvad kan den Almægtige gøre os?«
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Og han havde dog fyldt deres Huse med godt. Men de gudløses Raad er ham fjernt.
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
De retfærdige saa det og glædede sig, den uskyldige spottede dem:
20 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
For vist, vore Fjender forgik, og Ild fortæred de sidste af dem.
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
Bliv Ven med ham og hold Fred, derved vil der times dig Lykke;
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
tag dog mod Lærdom af ham og læg dig hans Ord paa Sinde!
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
Vender du ydmygt om til den Almægtige, fjerner du Uretten fra dit Telt,
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
kaster du Guldet paa Jorden, Ofirguldet blandt Bækkenes Sten,
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
saa den Almægtige bliver dit Guld, hans Lov dit Sølv,
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
ja, da skal du fryde dig over den Almægtige og løfte dit Aasyn til Gud.
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
Beder du til ham, hører han dig, indfri kan du, hvad du har lovet;
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
hvad du sætter dig for, det lykkes, det lysner paa dine Veje;
29 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
thi stolte, hovmodige ydmyger han, men hjælper den, der slaar Øjnene ned;
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
han frelser uskyldig Mand; det sker ved hans Hænders Renhed!
