< Job 21 >

1 Därefter tog Job till orda och sade:
Wasephendula uJobe wathi:
2 Hören åtminstone på mina ord; låten det vara den tröst som I given mig.
Zwanini lilalele ilizwi lami, lalokho kube zinduduzo zenu.
3 Haven fördrag med mig, så att jag får tala; sedan jag har talat, må du bespotta.
Ngibekezelelani, ukuthi mina ngikhulume; lemva kokukhuluma kwami lingakloloda.
4 Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?
Mina-ke ukusola kwami kusemuntwini yini? Kodwa uba kunjalo, kungani umoya wami ungekhathazeke?
5 Akten på mig, så skolen I häpna och nödgas lägga handen på munnen.
Ngikhangelani, likhakhamale, libeke isandla phezu komlomo.
6 Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv, och förfäran griper mitt kött.
Yebo, lapho ngikhumbula, ngitshaywa luvalo, lokuthuthumela kubamba inyama yami.
7 Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?
Ababi baphilelani, babe badala, yebo, bakhule emandleni?
8 De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.
Inzalo yabo izinze phambi kwabo kanye labo, lembewu yabo emehlweni abo.
9 Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.
Izindlu zabo zilokuthula kungelakwesaba, loswazi lukaNkulunkulu kaluphezu kwabo.
10 När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.
Inkunzi yakhe iyakhwela ingaphuthi; inkomokazi yakhe iyazala, ingaphunzi.
11 Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.
Bakhupha abantwanyana babo njengomhlambi, labantwana babo bayagida.
12 De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.
Baphakamisa ilizwi ngesigujana lechacho, bathokoze ngelizwi lomhlanga.
13 De förnöta sina dagar i lust, och ned till dödsriket fara de i frid. (Sheol h7585)
Bachitha insuku zabo ngokuhle, behlele engcwabeni ngokucwayiza kwelihlo. (Sheol h7585)
14 Och de sade dock till Gud: »Vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.
Babesebesithi kuNkulunkulu: Suka kithi; ngoba kasifisi ulwazi lwendlela zakho.
15 Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom? och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?»
Uyini uSomandla ukuthi simkhonze? Sizazuzani uba simncenga?
16 Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka, och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Khangela, okuhle kwabo kakukho esandleni sabo; icebo lababi likhatshana lami.
17 Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa, huru ofta händer det att ofärd kommer över dem, och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
Kukangaki isibane sababi sicitshwa, kusiza ukuchitheka kwabo phezu kwabo! UNkulunkulu ubabela ubuhlungu elakeni lwakhe.
18 De borde ju bliva såsom halm för vinden, lika agnar som stormen rycker bort.
Banjengamahlanga phambi komoya, lanjengomule isiphepho esiwuphephulayo.
19 »Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska.» Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.
UNkulunkulu ubekela abantwana bakhe usizi lwakhe. Uyamvuza, njalo uzakwazi.
20 Med egna ögon borde han se sitt fall, och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.
Amehlo akhe azabona ukuchitheka kwakhe, anathe okolaka lukaSomandla.
21 Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta, när hans månaders antal har nått sin ände?
Ngoba iyini intokozo yakhe endlini yakhe emva kwakhe, lapho inani lenyanga zakhe liqunywa?
22 »Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?»
Kukhona ongafundisa uNkulunkulu ulwazi yini? Ngoba yena wehlulela abaphezulu.
23 Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro;
Lo uyafa esemandleni akhe apheleleyo, yena wonke onwabile, elokuthula.
24 hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
Iziphathelo zakhe zigcwele uchago, lomnkantsho wamathambo akhe umanzi.
25 Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
Lomunye ufa elomphefumulo obabayo, engadlanga kokuhle.
26 Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
Balala ndawonye ethulini, lempethu zibasibekele.
27 Se, jag känner väl edra tankar och de funder med vilka I viljen nedslå mig.
Khangelani, ngiyayazi imicabango yenu, lamacebo eliwaceba limelene lami.
28 I spörjen ju: »Vad har blivit av de höga herrarnas hus, av hyddorna när de ogudaktiga bodde?»
Ngoba lithi: Ingaphi indlu yesiphathamandla? Njalo lingaphi ithente lendawo zababi zokuhlala?
29 Haven I då ej frågat dem som vida foro, och akten I ej på deras vittnesbörd:
Kalibabuzanga yini abadlula ngendlela, njalo kalinanzeleli iziboniso zabo?
30 att den onde bliver sparad på ofärdens dag och bärgad undan på vredens dag?
Ukuthi omubi uyekelwa osukwini lokubhujiswa; bazalethwa osukwini lwezintukuthelo.
31 Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg? Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
Ngubani ozamtshela indlela yakhe ebusweni? Ngubani ozamphindisela ngakwenzileyo?
32 Och när han har blivit bortförd till graven, så vakar man sedan där vid kullen.
Kanti yena uzasiwa engcwabeni, lilindwe idundulu.
33 Ljuvligt får han vilja under dalens torvor. I hans spår drager hela världen fram; före honom har och otaliga gått.
Amagade esihotsha amnandi kuye, njalo udonsa wonke umuntu emva kwakhe, njengoba bengelakubalwa abaphambi kwakhe.
34 Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst? Av edra svar står allenast trolösheten kvar.
Pho lizangiduduza njani ngeze, ngoba empendulweni zenu kusele inkohliso?

< Job 21 >