Job 21
1 Därefter tog Job till orda och sade:
UJobe wasephendula wathi:
2 Hören åtminstone på mina ord; låten det vara den tröst som I given mig.
“Lalelani kuhle amazwi ami; lokhu akube yinduduzo elingipha yona.
3 Haven fördrag med mig, så att jag får tala; sedan jag har talat, må du bespotta.
Ake lingibekezelele nxa ngisakhuluma, ngithi nxa sengikhulumile liklolode.
4 Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?
Ukusola kwami kuqonde umuntu yini? Ngingayekelelani ukucunuka pho?
5 Akten på mig, så skolen I häpna och nödgas lägga handen på munnen.
Ngikhangelani, lizamangala; vulani imilomo yenu ngezandla.
6 Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv, och förfäran griper mitt kött.
Nxa ngikhumbula ngalokhu ngitshaywa luvalo; ngizwa umzimba wami uqhaqhazela.
7 Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?
Kungani ababi bephila impilo ende, baluphale nje amandla abo esanda?
8 De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.
Babona abantwababo bezinza benamile, inzalo yabo layo beyikhangele.
9 Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.
Imizi yabo ihlezi kayilakwesaba; induku kaNkulunkulu kayikho phezu kwabo.
10 När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.
Inkunzi zabo zikhuthele ziyazala; amankomokazi abo azala kuhle kawaphunzi.
11 Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.
Abantwababo bayazihambela njengomhlambi; izingane zabo ziyazigidela zichelesile.
12 De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.
Bayahlabela betshaya izigubhu lamachacho; bayazithokozisa ngomsindo wemiqangala.
Yonke iminyaka yabo ngeyokuphumelela baze bayongena egodini belokuthula. (Sheol h7585)
14 Och de sade dock till Gud: »Vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.
Kodwa bathi kuNkulunkulu, ‘Tshiyana lathi! Kasifisi ukuzazi izindlela zakho.
15 Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom? och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?»
Ungubani yena uSomandla ofuna ukuthi simkhonze na? Sizazuzani nxa sikhuleka kuye na?’
16 Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka, och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Kodwa ukuphumelela kwabo kakukho ezandleni zabo, ngakho kangisondeli ezelulekweni zababi.
17 Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa, huru ofta händer det att ofärd kommer över dem, och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
Kodwa kukangaki na isibane sababi sicinywa? Kukangaki besehlelwa ngamabhadi na, abawabelwa nguNkulunkulu ezondile?
18 De borde ju bliva såsom halm för vinden, lika agnar som stormen rycker bort.
Kukangaki besiba njengomule emoyeni na, njengamakhoba ephetshulwa yisivunguzane?
19 »Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska.» Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.
Kuthiwa, ‘UNkulunkulu ulomba isijeziso somuntu asibekele amadodana akhe.’ Kajezise yena umuntu ngokwakhe ukuze akwazi!
20 Med egna ögon borde han se sitt fall, och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.
Amehlo akhe kawakubone ukuchithwa kwakhe; kalunathe ulaka lukaSomandla.
21 Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta, när hans månaders antal har nått sin ände?
Ngoba uvele uzihlupha ngani ngemuli avele ezayitshiya nxa izinyanga zakhe azabelweyo seziphelile na?
22 »Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?»
Kambe ukhona ongafundisa uNkulunkulu ulwazi, njengoba yena esahlulela labaphezulu na?
23 Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro;
Umuntu uyafa ephilile kuhle, kukuhle konke ekhululekile,
24 hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
umzimba wakhe uzimukile, amathambo akhe egcwele umnkantsho.
25 Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
Omunye ufa elobuhlungu emphefumulweni wakhe, evele engakaze akholise lutho oluhle.
26 Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
Bobabili balaliswe ndawonye eceleni komunye othulini, impethu zinyakaze phezu kwabo bobabili.
27 Se, jag känner väl edra tankar och de funder med vilka I viljen nedslå mig.
Ngiyazi kamhlophe ukuthi licabangani, amacebo elidinga ukungilimaza ngawo.
28 I spörjen ju: »Vad har blivit av de höga herrarnas hus, av hyddorna när de ogudaktiga bodde?»
Lithi, ‘Ingaphi-ke manje indlu yesikhulu, amathente okwakuhlala kuwo abantu ababi?’
29 Haven I då ej frågat dem som vida foro, och akten I ej på deras vittnesbörd:
Kalikaze libuze labo abahambayo na? Kalize lananzelela izinto abazilandisayo,
30 att den onde bliver sparad på ofärdens dag och bärgad undan på vredens dag?
ukuthi umuntu omubi uyaphepha ngosuku lokubhujiswa na, ukuthi uyakhululwa ngosuku lwesiphithiphithi?
31 Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg? Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
Kambe ngubani omtshela ngobubi bakhe ebusweni bakhe na? Ngubani ophindiselayo ngalokho akwenzileyo na?
32 Och när han har blivit bortförd till graven, så vakar man sedan där vid kullen.
Uthwalelwa engcwabeni, lilindwe ingcwaba lakhe ngemfanelo.
33 Ljuvligt får han vilja under dalens torvor. I hans spår drager hela världen fram; före honom har och otaliga gått.
Inhlabathi esigodini leso imnandi kuye; bonke abantu bayamlandela, banengi kakhulu njalo abahamba kuqala kulaye.
34 Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst? Av edra svar står allenast trolösheten kvar.
Pho-ke lingangiduduza njani likhuluma ize nje? Akusalanga lutho elilutshoyo ngaphandle kwenkohliso.”
