Job 21
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Tetapi Ayub menjawab:
2 Hören åtminstone på mina ord; låten det vara den tröst som I given mig.
"Dengarkanlah baik-baik perkataanku dan biarlah itu menjadi penghiburanmu.
3 Haven fördrag med mig, så att jag får tala; sedan jag har talat, må du bespotta.
Bersabarlah dengan aku, aku akan berbicara; sehabis bicaraku bolehlah kamu mengejek.
4 Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?
Kepada manusiakah keluhanku tertuju? Mengapa aku tidak boleh kesal hati?
5 Akten på mig, så skolen I häpna och nödgas lägga handen på munnen.
Berpalinglah kepadaku, maka kamu akan tercengang, dan menutup mulutmu dengan tangan!
6 Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv, och förfäran griper mitt kött.
Kalau aku memikirkannya, aku menjadi takut, dan gemetarlah tubuhku.
7 Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?
Mengapa orang fasik tetap hidup, menjadi tua, bahkan menjadi bertambah-tambah kuat?
8 De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.
Keturunan mereka tetap bersama mereka, dan anak cucu diperhatikan mereka.
9 Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.
Rumah-rumah mereka aman, tak ada ketakutan, pentung Allah tidak menimpa mereka.
10 När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.
Lembu jantan mereka memacek dan tidak gagal, lembu betina mereka beranak dan tidak keguguran.
11 Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.
Kanak-kanak mereka dibiarkan keluar seperti kambing domba, anak-anak mereka melompat-lompat.
12 De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.
Mereka bernyanyi-nyanyi dengan iringan rebana dan kecapi, dan bersukaria menurut lagu seruling.
Mereka menghabiskan hari-hari mereka dalam kemujuran, dan dengan tenang mereka turun ke dalam dunia orang mati. (Sheol h7585)
14 Och de sade dock till Gud: »Vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.
Tetapi kata mereka kepada Allah: Pergilah dari kami! Kami tidak suka mengetahui jalan-jalan-Mu.
15 Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom? och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?»
Yang Mahakuasa itu apa, sehingga kami harus beribadah kepada-Nya, dan apa manfaatnya bagi kami, kalau kami memohon kepada-Nya?
16 Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka, och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Memang, kemujuran mereka tidak terletak dalam kuasa mereka sendiri! Rancangan orang fasik adalah jauh dari padaku.
17 Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa, huru ofta händer det att ofärd kommer över dem, och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
Betapa sering pelita orang fasik dipadamkan, kebinasaan menimpa mereka, dan kesakitan dibagikan Allah kepada mereka dalam murka-Nya!
18 De borde ju bliva såsom halm för vinden, lika agnar som stormen rycker bort.
Mereka menjadi seperti jerami di depan angin, seperti sekam yang diterbangkan badai.
19 »Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska.» Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.
Bencana untuk dia disimpan Allah bagi anak-anaknya. Sebaiknya, orang itu sendiri diganjar Allah, supaya sadar;
20 Med egna ögon borde han se sitt fall, och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.
sebaiknya matanya sendiri melihat kebinasaannya, dan ia sendiri minum dari murka Yang Mahakuasa!
21 Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta, när hans månaders antal har nått sin ände?
Karena peduli apa ia dengan keluarganya sesudah ia mati, bila telah habis jumlah bulannya?
22 »Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?»
Masakan kepada Allah diajarkan orang pengetahuan, kepada Dia yang mengadili mereka yang di tempat tinggi?
23 Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro;
Yang seorang mati dengan masih penuh tenaga, dengan sangat tenang dan sentosa;
24 hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
pinggangnya gemuk oleh lemak, dan sumsum tulang-tulangnya masih segar.
25 Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
Yang lain mati dengan sakit hati, dengan tidak pernah merasakan kenikmatan.
26 Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
Tetapi sama-sama mereka terbaring di dalam debu, dan berenga-berenga berkeriapan di atas mereka.
27 Se, jag känner väl edra tankar och de funder med vilka I viljen nedslå mig.
Sesungguhnya, aku mengetahui pikiranmu, dan muslihat yang kamu rancangkan terhadap aku.
28 I spörjen ju: »Vad har blivit av de höga herrarnas hus, av hyddorna när de ogudaktiga bodde?»
Katamu: Di mana rumah penguasa? Di mana kemah tempat kediaman orang-orang fasik?
29 Haven I då ej frågat dem som vida foro, och akten I ej på deras vittnesbörd:
Belum pernahkah kamu bertanya-tanya kepada orang-orang yang lewat di jalan? Dapatkah kamu menyangkal petunjuk-petunjuk mereka,
30 att den onde bliver sparad på ofärdens dag och bärgad undan på vredens dag?
bahwa orang jahat terlindung pada hari kebinasaan, dan diselamatkan pada hari murka Allah?
31 Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg? Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
Siapa yang akan langsung menggugat kelakuannya, dan mengganjar perbuatannya?
32 Och när han har blivit bortförd till graven, så vakar man sedan där vid kullen.
Dialah yang dibawa ke kuburan, dan jiratnya dirawat orang.
33 Ljuvligt får han vilja under dalens torvor. I hans spår drager hela världen fram; före honom har och otaliga gått.
Dengan nyaman ia ditutupi oleh gumpalan-gumpalan tanah di lembah; setiap orang mengikuti dia, dan yang mendahului dia tidak terbilang banyaknya.
34 Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst? Av edra svar står allenast trolösheten kvar.
Alangkah hampanya penghiburanmu bagiku! Semua jawabanmu hanyalah tipu daya belaka!"
