Job 20
1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Entonces Sofar naamatita respondió:
2 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
Ciertamente mis pensamientos me impulsan a responder, a causa de mi agitación interna.
3 Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
Oí una reprensión que me afrenta, y el espíritu de mi entendimiento hace que responda.
4 Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:
¿No sabes que desde la antigüedad, desde cuando el hombre fue puesto en la tierra,
5 att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?
el triunfo de los perversos es efímero, y la alegría del impío es momentánea?
6 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,
Aunque su altivez suba hasta el cielo, y su cabeza toque las nubes,
7 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»
como su estiércol perecerá para siempre. Los que lo veían preguntarán: ¿Dónde está?
8 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.
Se esfumará como un sueño, y no será hallado. Se disipará como visión nocturna.
9 Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
El ojo que lo miraba ya no lo verá, ni su lugar volverá a contemplarlo.
10 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.
Tendrá que devolver sus riquezas. Sus hijos pedirán el favor de los pobres.
11 Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.
Sus huesos aún llenos de vigor juvenil se acostarán con él en el polvo.
12 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,
Aunque la maldad sea dulce en su boca, la oculte debajo de su lengua,
13 är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,
la retenga y no la quiera soltar, y la mantenga en su paladar,
14 så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.
su comida se pudrirá en sus intestinos. Veneno de víboras hay dentro de él.
15 Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.
Devoró riquezas, pero las vomitará. ʼElohim las sacará de su sistema digestivo.
16 Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.
Chupará el veneno de la víbora, y la lengua de la serpiente lo matará.
17 Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
No verá los arroyos que fluyen, los torrentes que fluyen leche y miel.
18 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
Devolverá el fruto de su labor sin tragarlo, y no disfrutará el lucro de su negocio,
19 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
porque oprimió y desamparó al pobre, y se apoderó de casas que no construyó.
20 Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.
Porque su sistema digestivo no conoció la tranquilidad, nada retendrá de lo que más codiciaba.
21 Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.
Por cuanto nada escapó a su rapacidad, su prosperidad no será duradera.
22 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
En la plenitud de su abundancia sufrirá estrechez. La mano de todo el que sufre se levantará contra él.
23 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
Cuando en su estómago ya no entre más, ʼElohim enviará sobre él el furor de su ira, y la hará llover sobre él mientras come.
24 Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.
Huirá de las armas de hierro, pero lo traspasará una flecha de bronce.
25 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.
Si logra sacarse la flecha, ciertamente le sale por la espalda. ¡Ciertamente, la punta reluciente sale de su hiel! Sobre él se vienen terrores.
26 Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.
Toda la tenebrosidad está reservada para sus tesoros. Un fuego no atizado los devorará, y consumirá lo que quede en su vivienda.
27 Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.
El cielo revelará su iniquidad, y la tierra se levantará contra él.
28 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.
Las riquezas de su casa se perderán. Serán arrasadas en el día de su furor.
29 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.
