< Job 20 >

1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Ipapo Zofari muNaamati akapindura akati:
2 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
“Ndangariro dzangu dzokutambudzika dzinondikurumidzisa kuti ndipindure nokuti ndakanganisika kwazvo.
3 Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
Ndiri kunzwa kutsiura kunondizvidza, uye kunzwisisa kwangu kunondikurudzira kuti ndipindure.
4 Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:
“Zvirokwazvo unoziva zvazvakanga zvakaita kubva kare, kubvira pakaiswa munhu panyika,
5 att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?
kuti kufara kwavakaipa kupfupi, mufaro wavasina Mwari ndowenguva duku.
6 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,
Kunyange kuzvikudza kwake kuchisvika kudenga, uye musoro wake uchindobata makore,
7 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»
achaparara nokusingaperi, setsvina yake pachake; vaya vaichimbomuona vachati, ‘Aripiko?’
8 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.
Anobhururuka sokurota, haachawanikwizve, adzingwa sechiratidzo chousiku.
9 Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
Ziso rakamuona harichazomuonazve; nzvimbo yake haichazomuonazve.
10 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.
Vana vake vanofanira kutsvaka nyasha kuvarombo; maoko ake chaiwo anofanira kudzorera pfuma yake.
11 Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.
Simba roujaya rakazadza mapfupa ake richaumburuka naye muguruva.
12 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,
“Kunyange chakaipa chichitapira mumukanwa, uye achichiviga pasi porurimi rwake,
13 är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,
kunyange asingagoni kuchiregedza achichichengeta mumukanwa make,
14 så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.
asi chokudya chake chichashanduka chikavava mudumbu make; chichava uturu hwenyoka mukati make.
15 Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.
Achapfira pasi upfumi hwaakamedza; Mwari achaita kuti dumbu rake rizvirutse.
16 Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.
Achasveta uturu hwenyoka; mazino emvumbi achamuuraya.
17 Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
Haangafadzwi nehova, idzo nzizi dzinoyerera uchi noruomba.
18 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
Zvaakatamburira anofanira kuzvidzosazve zvisina kudyiwa; haangafadzwi nezvaakawana pakutengesa kwake.
19 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
Nokuti akamanikidza varombo akavasiya vava vachena; akatora dzimba dzavasina chavanacho.
20 Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.
“Zvirokwazvo haangamiri kubva pahavi yake; haangazviponesi nepfuma yake.
21 Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.
Hapana chaakasiyirwa kuti adye; upfumi hwake hahungagari nokusingaperi.
22 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
Pakati pezvakawanda zvake, kuremerwa nepfungwa kuchamukunda; kuzara kwenjodzi kuchauya pamusoro pake.
23 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
Paanenge agutsa dumbu rake, Mwari achatuma kutsamwa kwake kunopisa pamusoro pake, uye achanayisa kurova kwake pamusoro pake.
24 Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.
Kunyange akatiza chombo chesimbi, museve unopinza wendarira unomubaya.
25 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.
Anoudzura kubva kumusana kwake, muromo wawo unovaima uchibva pachiropa chake. Kutya kuzhinji kuchauya pamusoro pake;
26 Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.
rima guru richavandira pfuma yake. Moto usina anopfutidzira uchamupisa uye uchaparadza zvichasara mutende rake.
27 Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.
Matenga achaisa pachena mhaka yake; nyika ichamumukira.
28 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.
Mafashamu achakukura imba yake, mvura zhinji ichaerera pazuva rehasha dzaMwari.
29 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.
Aya ndiwo magumo anogoverwa vakaipa naMwari, iyo nhaka yavakatemerwa naMwari.”

< Job 20 >