< Job 20 >

1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Forsothe Sophar Naamathites answeride, and seide,
2 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
Therfor my thouytis dyuerse comen oon aftir anothir; and the mynde is rauyischid in to dyuerse thingis.
3 Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
Y schal here the techyng, bi which thou repreuest me; and the spirit of myn vndurstondyng schal answere me.
4 Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:
Y woot this fro the bigynnyng, sithen man was set on erthe,
5 att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?
that the preisyng of wickid men is schort, and the ioie of an ypocrite is at the licnesse of a poynt.
6 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,
Thouy his pride `stieth in to heuene, and his heed touchith the cloudis,
7 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»
he schal be lost in the ende, as a dunghil; and, thei that sien hym, schulen seie, Where is he?
8 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.
As a dreem fleynge awei he schal not be foundun; he schal passe as `a nyytis siyt.
9 Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
The iye that siy hym schal not se; and his place schal no more biholde him.
10 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.
Hise sones schulen be `al to-brokun with nedynesse; and hise hondis schulen yelde to hym his sorewe.
11 Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.
Hise boonys schulen be fillid with the vices of his yong wexynge age; and schulen slepe with hym in dust.
12 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,
For whanne yuel was swete in his mouth, he hidde it vndur his tunge.
13 är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,
He schal spare it, and schal not forsake it; and schal hide in his throte.
14 så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.
His breed in his wombe schal be turned in to galle of snakis withynne.
15 Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.
He schal spue out the richessis, whiche he deuouride; and God schal drawe tho ritchessis out of his wombe.
16 Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.
He schal souke the heed of snakis; and the tunge of an addre schal sle hym.
17 Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
Se he not the stremys of the flood of the stronde, of hony, and of botere.
18 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
He schal suffre peyne for alle thingis whiche he hath do, netheles he schal not be wastid; aftir the multitude of his fyndyngis, so and `he schal suffre.
19 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
For he brake, and made nakid the hows of a pore man; he rauyschide, and bildide it not.
20 Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.
And his wombe was not fillid; and whanne he hath that, that he couetide, he may not holde in possessioun.
21 Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.
`No thing lefte of his mete; and therfor no thing schal dwelle of his goodis.
22 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
Whanne he is fillid, he schal be maad streit; he schal `be hoot, and alle sorewe schal falle in on hym.
23 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
`Y wolde, that his wombe be fillid, that he sende out in to hym the ire of his strong veniaunce, and reyne his batel on hym.
24 Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.
He schal fle yrun armuris, and he schal falle in to a brasun boowe.
25 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.
Led out, and goynge out `of his schethe, and schynynge, `ether smytinge with leit, `in to his bittirnesse; orrible fendis schulen go, and schulen come on hym.
26 Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.
Alle derknessis ben hid in hise priuytees; fier, which is not teendid, schal deuoure hym; he schal be turmentid left in his tabernacle.
27 Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.
Heuenes schulen schewe his wickidnesse; and erthe schal rise togidere ayens hym.
28 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.
The seed of his hows schal be opyn; it schal be drawun doun in the dai of the strong veniaunce of the Lord.
29 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.
This is the part of a wickid man, `which part is youun of God, and the eritage of hise wordis of the Lord.

< Job 20 >