< Job 20 >
1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Then Zophar the Naamathite answered and said,
2 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
“I'm forced to reply because I'm really upset!
3 Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
What I hear you say insults me, but I know how to reply to you!
4 Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:
Don't you know that since ancient times, since human beings were put on this earth,
5 att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?
that the triumph of the wicked doesn't last long, that those who reject God are only happy for a short time?
6 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,
Even though they are so tall they reach the heavens, even though their heads reach the clouds,
7 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»
they will vanish forever like their own excrement. People who knew them will ask, ‘Where have they gone?’
8 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.
They will vanish like a dream, never to be found, fleeing like a vision of the night.
9 Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
Those who once saw them will not see them anymore; their families will never set eyes on them again.
10 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.
Their children will have to pay back the poor; they will have to return their wealth.
11 Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.
Though the wicked have bodies that are young and strong, they will die and be buried.
12 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,
Though evil tastes sweet in their mouths and they hide it under their tongues,
13 är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,
not letting it go but keeping it in their mouths,
14 så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.
in their stomachs it turns bitter, becoming like snake venom inside them.
15 Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.
They swallow wealth and vomit it up again; God forces it from their stomachs.
16 Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.
They suck in snake venom; the bite of the viper will kill them.
17 Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
They will not live to enjoy the streams, the rivers of milk and honey.
18 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
They will have to give back what they have gained and will not have any benefit; they will not enjoy any of their profits.
19 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
For they have oppressed and abandoned the poor; they have seized houses they did not build.
20 Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.
Because their greed was never satisfied, nothing they liked is left that they didn't consume.
21 Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.
Nothing escapes their ravenous appetites, so their happiness doesn't last long.
22 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
Even when the wicked have all that they want they run into trouble; all kinds of misery will fall upon them.
23 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
While they are busy filling their bellies, God's hostility will burn against them, raining down on them.
24 Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.
As they flee to escape an iron weapon, a bronze arrow will strike them down.
25 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.
The arrow is pulled out of their gall bladder, glistening with blood. They are absolutely terrified!
26 Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.
All they value will disappear into the darkness; divine fire will destroy them; all they have left will go up in smoke.
27 Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.
The heavens reveal what they have done wrong; the earth will rise up against them.
28 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.
All their possessions will be carried from their homes; they will be dragged off on the day of God's judgment.
29 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.
This is the share the wicked receive from God, the inheritance God says they should have.”