Job 19
1 Därefter tog Job till orda och sade:
And he answered Job and he said.
2 Huru länge skolen I bedröva min själ och krossa mig sönder med edra ord?
Until when? will you torment! self my and will you crush? me with words.
3 Tio gånger haven I nu talat smädligt mot mig och kränkt mig utan all försyn.
This ten times you have insulted me not you have been ashamed you have ill-treated me.
4 Om så är, att jag verkligen har farit vilse, då är förvillelsen min egen sak.
And even truly I have erred with me it lodges error my.
5 Men viljen I ändå verkligen förhäva eder mot mig, och påstån I att smäleken har drabbat mig med skäl,
If truly above me you will magnify yourselves and you may argue on me disgrace my.
6 så veten fastmer att Gud har gjort mig orätt och att han har omsnärjt mig med sitt nät.
Know then that God he has wronged me and net his over me he has closed.
7 Se, jag klagar över våld, men får intet svar; jag ropar, men får icke rätt.
There! I cry out violence and not I am answered I cry for help and there not [is] justice.
8 Min väg har han spärrat, så att jag ej kommer fram, och över mina stigar breder han mörker.
Way my he has walled up and not I will pass and on paths my darkness he puts.
9 Min ära har han avklätt mig, och från mitt huvud har han tagit bort kronan.
Honor my from on me he has stripped off and he has removed [the] crown of head my.
10 Från alla sidor bryter han ned mig, så att jag förgås; han rycker upp mitt hopp, såsom vore det ett träd.
He has torn down me all around and I have gone and he has uprooted like a tree hope my.
11 Sin vrede låter han brinna mot mig och aktar mig såsom sina ovänners like.
And he has kindled towards me anger his and he has considered me himself like foes his.
12 Hans skaror draga samlade fram och bereda sig väg till anfall mot mig; de lägra sig runt omkring min hydda.
Together - they have come troops his and they have piled up on me way their and they have encamped all around tent my.
13 Långt bort ifrån mig har han drivit mina fränder; mina bekanta äro idel främlingar mot mig.
Brothers my from with me he has put far away and acquaintances my surely they have become estranged from me.
14 Mina närmaste hava dragit sig undan, och mina förtrogna hava förgätit mig.
They have ceased kindred my and acquaintances my they have forgotten me.
15 Mitt husfolk och mina tjänstekvinnor akta mig såsom främling; en främmande man har jag blivit i deras ögon.
[the] sojourners of House my and female servants my to a stranger they consider me a foreigner I have become in view their.
16 Kallar jag på min tjänare, så svarar han icke; ödmjukt måste jag bönfalla hos honom.
To servant my I call and not he answers with mouth my I seek favor to him.
17 Min andedräkt är vidrig för min hustru, jag väcker leda hos min moders barn.
Breath my it is loathsome to wife my and I am repulsive to [the] sons of womb my.
18 Till och med de små barnen visa mig förakt; så snart jag står upp, tala de ohöviskt emot mig.
Also young boys they reject me I arise and they spoke against me.
19 Ja, en styggelse är jag för alla dem jag umgicks med; de som voro mig kärast hava vänt sig emot mig.
They abhor me all [the] men of council my and whom I love they have turned against me.
20 Benen i min kropp tränga ut i hud och hull; knappt tandköttet har jag fått behålla kvar.
On skin my and on flesh my it clings bone my and I have escaped! with [the] skin of teeth my.
21 Haven misskund, haven misskund med mig, I mina vänner, då nu Guds hand så har hemsökt mig.
Show favor to me show favor to me O you friends my for [the] hand of God it has touched me.
22 Varför skolen I förfölja mig, I såsom Gud, och aldrig bliva mätta av mitt kött?
Why? are you persecuting me like God and from flesh my not are you satisfied?
23 Ack att mina ord skreves upp, ack att de bleve upptecknade i en bok,
Who? will he give then and they will be written down! words my who? will he give on the scroll so they may be inscribed.
24 ja, bleve med ett stift av järn och med bly för evig tid inpräglade i klippan!
With a stylus of iron and lead for ever in the rock they will be engraved!
25 Dock, jag vet att min förlossare lever, och att han till slut skall stå fram över stoftet.
And I I know vindicator my he lives and last on dust he will stand.
26 Och sedan denna min sargade hud är borta, skall jag fri ifrån mitt kött få skåda Gud.
And after skin my people have struck off this and from flesh my I will see God.
27 Ja, honom skall jag få skåda, mig till hjälp, för mina ögon skall jag se honom, ej såsom en främling; därefter trånar jag i mitt innersta.
Whom I - I will see for myself and own eyes my they will see and not a stranger they are faint kidneys my in bosom my.
28 Men när I tänken: »huru skola vi icke ansätta honom!» -- såsom vore skulden att finna hos mig --
If you will say what? will we persecute him and [the] root of [the] matter it has been found in me.
29 då mån I taga eder till vara för svärdet, ty vreden hör till de synder som straffas med svärd; så mån I då besinna att en dom skall komma.
Be afraid yourselves - of [the] sword for rage [is] iniquities of [the] sword so that you may know! (that a judgment. *Q(k)*)
