Job 18
1 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
Na Suhini Bildad buaa sɛ,
2 Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.
“Ɛberɛ bɛn na wobɛgyae kasa tenten yi? Dwene ho yie, na afei yɛbɛtumi akasa.
3 Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?
Adɛn enti na wofa yɛn sɛ anantwie na wosusu sɛ yɛnnim nyansa yi?
4 Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?
Wo a wode abufuo tete wo mu nketenkete, wo enti, ɛsɛ sɛ yɛfiri asase yi so anaasɛ wo enti, wɔnnwiri mmotan mfiri wɔn siberɛ anaa?
5 Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.
“Omumuyɛfoɔ kanea adum; na ne ogya nnɛre bio.
6 Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.
Hann a ɛwɔ ne ntomadan mu duru sum; kanea a ɛsi ne ho no dum.
7 Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.
Nʼanammɔntuo mu ahoɔden ano bɛbrɛ ase; nʼankasa nhyehyɛeɛ bɛhwe nʼase.
8 Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;
Nʼanammɔn de no kɔ afidie mu, na ɔkyinkyini kɔtɔ nʼatena mu.
9 snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;
Afidie sɔ ne nantin na ɛsɔ ne mu denden.
10 garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.
Wɔasum no afidie ahinta wɔ fam; afidie wɔ ne kwan mu.
11 Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.
Ahunahuna ma ɔbɔ huboa wɔ ne ho nyinaa na ɛha no wɔ nʼanammɔntuo biara mu.
12 Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.
Atoyerɛnkyɛm kɔn dɔ no; na sɛ ɔhwe ase a, amanehunu retwɛn no.
13 Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.
Ɛwewe ne honam ani baabi; na owuo di ɛkan sɛe nʼakwaa.
14 Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.
Wɔtwe no firi ne ntomadan banbɔeɛ mu na wɔde no brɛ ahunahunahene.
15 I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.
Ogya te ne ntomadan mu; na wɔabɔ sɔfe a ɛrederɛ apete nʼatenaeɛ.
16 Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.
Ne nhini wuwu wɔ aseɛ na ne mman nso wu wɔ ɔsoro.
17 Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.
Wɔrenkae no asase so bio; na ɔrennya edin wɔ asase so.
18 Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.
Wɔka no firi hann mu kɔ sum mu na wɔpam no firi ewiase.
19 Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.
Ɔnni mma anaa nananom wɔ ne nkurɔfoɔ mu, na nʼase ni biara renka wɔ baabi a ɔtenaeɛ.
20 Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.
Nnipa a wɔfiri atɔeɛ fam ho adwiri wɔn wɔ deɛ ato noɔ no ho; na wɔn a wɔwɔ apueeɛ fam abɔ huboa.
21 Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.
Ampa ara sei na omumuyɛfoɔ atenaeɛ teɛ; sei ne beaeɛ a deɛ ɔnnim Onyankopɔn teɛ.”
