Job 18

1 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

Ano ra ko Pirirara Huhi; i mea ia,

2 Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.

Kia pehea te roa o ta koutou whakatakoto mahanga mo nga kupu? Kia whai mahara mai, muri iho ka korero matou.

3 Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?

He aha matou i kiia ai he kararehe, i waiho ai hei mea poke ki ta koutou titiro mai?

4 Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?

Haea iho koe e koe ano, i a koe e riri ana. Mau koia ka mahue ai te whenua, ka nekehia ai te toka i tona wahi?

5 Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.

E pirau ano hoki te rama a te hunga kino, a e kore te mura o tana ahi e marama.

6 Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.

Ka pouri te marama i roto i tona teneti, ka pirau ano hoki tana rama i runga i a ia.

7 Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.

Ka whakakikitia nga takahanga o tona kaha, ka kokiritia iho ano ia ki raro e tona whakaaro ake.

8 Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;

No te mea ka maka ia e ona waewae ake ki te kupenga, ka haere hoki ia i runga i te reti.

9 snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;

Ka mau tona rekereke i te tawhiti, a ka hopukia ia e te mahanga.

10 garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.

Kei te huna ki te whenua te aho mona, te rore hoki mona ki te huarahi.

11 Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.

He whakamataku i nga taha katoa hei mea i a ia kia wehi, hei aruaru hoki i a ia i ona hikitanga rekereke.

12 Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.

Ko tona kaha ka hemo i te kai, a kei te whanga tonu te aitua ki tona tatunga.

13 Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.

Ka pau i tera nga wahi o tona tinana, ae, ka pau ona wahi i te matamua o te mate.

14 Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.

Ka hutia atu ia i roto i tona teneti, i whakamanawa ai ia, a ka kawea atu ia ki te kingi o nga whakamataku.

15 I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.

Na ka noho ki tona teneti te mea ehara nei i a ia: a ka ruia iho te whanariki ki runga ki tona kainga.

16 Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.

Ka maroke ake ona pakiaka i raro, a i runga ka tapahia atu tona manga.

17 Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.

Ka ngaro atu te maharatanga ki a ia i runga i te whenua; e kore ano ia e whai ingoa i te huanui.

18 Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.

Ka peia atu ano ia i roto i te marama ki te pouri, ka atiatia atu hoki i te ao.

19 Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.

E kore ia e whai tama, e whai tama ranei a te tama, i roto i tona iwi, he morehu ranei i te wahi i noho ai ia.

20 Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.

Miharo ana ki tona ra te hunga i muri i a ia, pera i te hunga i haere ra i mua, mau ana to ratou wehi.

21 Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.

He pono ko nga nohoanga enei o te tangata kino, ko te wahi hoki tenei o te tangata kahore e mohio ki te Atua.