Job 18
1 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
And he answered Bildad the Shuhite and he said.
2 Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.
Until when? - will you make! ends of words you will consider and after we will speak.
3 Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?
Why? are we regarded like cattle are we considered stupid? in view your.
4 Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?
O [one who] tears self his in anger his ¿ for sake your may it be abandoned [the] earth so it may move? a rock from place its.
5 Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.
Also [the] light of wicked [people] it is extinguished and not it shines [the] flame of fire his.
6 Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.
[the] light It grows dark in tent his and lamp his above him it is extinguished.
7 Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.
They are restricted [the] steps of vigor his and it throws down him own plan[s] his.
8 Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;
For he is caught in a net by feet his and on a network he walks about.
9 snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;
It takes hold on a heel a trap it takes hold on him a snare.
10 garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.
[is] hidden On the ground rope his and trap his on [the] path.
11 Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.
All around they terrify him sudden terror and they scatter him to feet his.
12 Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.
It is hungry trouble his and disaster [is] prepared for stumbling his.
13 Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.
It consumes [the] parts of skin his it consumes parts his [the] firstborn of death.
14 Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.
He is torn away from tent his trust his and it makes march him to [the] king of sudden terror.
15 I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.
It dwells in tent his because not [belonging] to him it is scattered over estate his sulfur.
16 Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.
Beneath roots his they are dried up and above it withers branch[es] his.
17 Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.
Memory his it perishes from [the] earth and not a name [belongs] to him on [the] face of [the] street.
18 Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.
People drive him from light into darkness and from [the] world they chase away him.
19 Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.
Not posterity [belongs] to him and not progeny [is] among people his and there not [is] a survivor in sojourning-places his.
20 Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.
On day his they are appalled [those] behind and [those] before they take hold of a shudder.
21 Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.
Surely these [are] [the] dwelling places of an evil-doer and this [is the] place of [one who] not he knows God.
