Job 17
1 Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.
“Mi espíritu está aplastado; mi vida se ha extinguido; la tumba está lista para mí.
2 Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!
Los burladores me rodean. Veo cómo me ridiculizan amargamente.
3 Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?
Dios, tienes que ofrecer por mí una garantía contigo mismo, pues ¿quién más será mi garante?
4 Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.
Has cerrado sus mentes al entendimiento, ¡así que no les dejes ganar!
5 Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.
Traicionan a los amigos para beneficiarse ellos mismos y sus hijos sufren por ello.
6 Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.
Me han convertido en un proverbio de burla entre el pueblo; me escupen en la cara.
7 Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.
Mis ojos están agotados de tanto llorar y mi cuerpo es una sombra de lo que fue.
8 De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.
La gente que se cree buena se escandaliza al verme. Los que son inocentes se sienten turbados por los impíos.
9 Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.
Los que tienen razón prosperan, y los que tienen las manos limpias se hacen cada vez más fuertes.
10 Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.
“¿Por qué no vuelves a repetir lo que has dicho?
11 Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.
Mi vida ha terminado. Mis planes han desaparecido. Mi corazón está roto.
12 Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.
Convierten la noche en día, y dicen que la luz del día se acerca a la oscuridad.
13 Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger; (Sheol h7585)
¿Qué es lo que busco? Hacer mi hogar en el Seol, para hacer mi cama en la oscuridad? (Sheol h7585)
14 till graven måste jag säga: »Du är min fader», till förruttnelsens maskar: »Min moder», »Min syster».
¿Debo considerar a la tumba como mi padre, y al gusano como mi madre o como mi hermana?
15 Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?
Entonces, ¿dónde está mi esperanza? ¿Puede alguien ver alguna esperanza para mí?
