Job 17
1 Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.
My spirit is broken, my days are ended, the last resting-place is ready for me.
2 Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!
Truly, those who make sport of me are round about me, and my eyes become dark because of their bitter laughing.
3 Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?
Be pleased, now, to be responsible for me to yourself; for there is no other who will put his hand in mine.
4 Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.
You have kept their hearts from wisdom: for this cause you will not give them honour.
5 Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.
As for him who is false to his friend for a reward, light will be cut off from the eyes of his children.
6 Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.
He has made me a word of shame to the peoples; I have become a mark for their sport.
7 Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.
My eyes have become dark because of my pain, and all my body is wasted to a shade.
8 De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.
The upright are surprised at this, and he who has done no wrong is troubled because of the evil-doers.
9 Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.
Still the upright keeps on his way, and he who has clean hands gets new strength.
10 Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.
But come back, now, all of you, come; and I will not see a wise man among you.
11 Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.
My days are past, my purposes are broken off, even the desires of my heart.
12 Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.
They are changing night into day; they say, The light is near the dark.
13 Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger; (Sheol h7585)
If I am waiting for the underworld as my house, if I have made my bed in the dark; (Sheol h7585)
14 till graven måste jag säga: »Du är min fader», till förruttnelsens maskar: »Min moder», »Min syster».
If I say to the earth, You are my father; and to the worm, My mother and my sister;
15 Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?
Where then is my hope? and who will see my desire?
