< Job 16 >
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Wasephendula uJobe wathi:
2 Över nog har jag fått höra av sådant; usla tröstare ären I alla.
Ngizwile izinto ezinengi ezinje; lingabaduduzi abakhathazayo lina lonke.
3 Är det nu slut på detta tal i vädret, eller eggar dig ännu något till gensvar?
Kuzakuba lesiphetho yini emazwini angumoya? Kumbe kuyini okulicunulayo ukuthi liphendule?
4 Jag kunde väl ock tala, jag såsom I; ja, jag ville att I voren i mitt ställe! Då kunde jag hopsätta ord mot eder och skaka mot eder mitt huvud till hån.
Lami bengingakhuluma njengani uba umphefumulo wenu ubusendaweni yomphefumulo wami; bengingabuthelela amazwi phezu kwenu, ngilinikinele ikhanda lami.
5 Med munnen kunde jag då styrka eder och med läpparnas ömkan bereda eder lindring.
Bengingaliqinisa ngomlomo wami, lokunyikinyeka kwendebe zami bekungadedisaubuhlungu benu.
6 Om jag nu talar, så lindras därav ej min plåga; och tiger jag, icke släpper den mig ändå.
Uba ngikhuluma, ubuhlungu bami kabudedi; uba ngiyekela, kuyini okusuka kimi?
7 Nej, nu har all min kraft blivit tömd; du har ju förött hela mitt hus.
Kodwa khathesi ungidinisile yena, wena uchithile yonke inhlangano yami.
8 Och att du har hemsökt mig, det gäller såsom vittnesbörd; min sjukdom får träda upp och tala mot mig.
Ungitshwabhanisile, kube yibufakazi, lokucaka kwami kungivukele, kuyafakaza ebusweni bami.
9 I vrede söndersliter och ansätter man mig, man biter sina tänder samman emot mig; ja, min ovän vässer mot mig sina blickar.
Ulaka lwakhe luyangidwengula, njalo uyangizonda; ungigedlela amazinyo akhe; isitha sami singicijisela amehlo aso.
10 Man spärrar upp munnen mot mig, smädligt slår man mig på mina kinder; alla rota sig tillsammans emot mig.
Bangikhamisela umlomo wabo, bangiwakala esihlathini ngokuyangisa, bengihlanganyela ndawonye.
11 Gud giver mig till pris åt orättfärdiga människor och kastar mig i de ogudaktigas händer.
UNkulunkulu unginikele kokhohlakeleyo, wangiphosela ezandleni zababi.
12 Jag satt i god ro, då krossade han mig; han grep mig i nacken och slog mig i smulor. Han satte mig upp till ett mål för sina skott;
Ngangonwabile, kodwa wangichoboza, wangidumela ngentamo, wangiphahlaza, wangimisa ngaba yinto yakhe yokunenjwa.
13 från alla sidor träffa mig hans pilar, han genomborrar mina njurar utan förskoning, min galla gjuter han ut på jorden.
Abatshoki bakhe bangigombolozela; uqhekeze izinso zami, engayekeli, wachithela emhlabathini inyongo yami.
14 Han bryter ned mig med stöt på stöt, han stormar emot mig såsom en kämpe.
Wangivodloza ngokuvodlovodloza, wagijimela kimi njengeqhawe.
15 Säcktyg bär jag hopfäst över min hud, och i stoftet har jag måst sänka mitt horn,
Ngathunga isaka phezu kwesikhumba sami, ngathukuza uphondo lwami othulini.
16 Mitt anlete är glödande rött av gråt, och på mina ögonlock är dödsskugga lägrad.
Ubuso bami bubomvu ngokukhala, lenkotsheni zami kulethunzi lokufa,
17 Och detta, fastän våld ej finnes i mina händer, och fastän min bön är ren!
lanxa kungekho isihluku ezandleni zami, lomkhuleko wami uhlanzekile.
18 Du jord, överskyl icke mitt blod, och låt för mitt rop ingen vilostad finnas.
Mhlaba, ungaligqibeli igazi lami, lokukhala kwami kakungabi landawo.
19 Se, redan nu har jag i himmelen mitt vittne, och i höjden den som skall tala för mig.
Lakhathesi, khangelani, ubufakazi bami busemazulwini, lomfakazi wami usezindaweni eziphakemeyo.
20 Mina vänner hava mig nu till sitt åtlöje, därför skådar mitt öga med tårar till Gud,
Abangane bami bayangiklolodela; ilihlo lami liyathonta kuNkulunkulu.
21 Ja, må han här skaffa rätt åt en man mot Gud och åt ett människobarn mot dess nästa.
Kungathi kungaba khona ongamlamulela umuntu kuNkulunkulu, njengendodana yomuntu kumngane wayo.
22 Ty få äro de år som skola upprinna, innan jag vandrar den väg där jag ej mer kommer åter.
Ngoba iminyaka emilutshwana izafika, njalo ngizahamba ngendlela engingayikubuya ngayo.