Job 16

1 Därefter tog Job till orda och sade:

Yobo azongisaki:

2 Över nog har jag fått höra av sådant; usla tröstare ären I alla.

« Nayoki maloba ebele ya lolenge oyo; bino nyonso bozali babondisi mabe.

3 Är det nu slut på detta tal i vädret, eller eggar dig ännu något till gensvar?

Kino tango nini bokotika koloba maloba ya pamba-pamba boye? Likambo nini etindi yo lisusu kozongela maloba?

4 Jag kunde väl ock tala, jag såsom I; ja, jag ville att I voren i mitt ställe! Då kunde jag hopsätta ord mot eder och skaka mot eder mitt huvud till hån.

Ngai mpe nakokaki koloba lokola bino, soki bozalaki na esika na ngai, nakokaki kobimisa maloba ebele mpe koningisa moto mpo na bino.

5 Med munnen kunde jag då styrka eder och med läpparnas ömkan bereda eder lindring.

Kasi monoko na ngai elingaki kolendisa bino, mpe bibebu na ngai elingaki koningana mpo na kokitisa bino mitema kati na pasi.

6 Om jag nu talar, så lindras därav ej min plåga; och tiger jag, icke släpper den mig ändå.

Nzokande, soki nalobi, pasi na ngai ekosila te; bongo soki nakangi monoko nde pasi yango elongwe na bomoi na ngai?

7 Nej, nu har all min kraft blivit tömd; du har ju förött hela mitt hus.

Oh Nzambe! Solo penza, olembisi ngai! Obebisi ndako na ngai nyonso,

8 Och att du har hemsökt mig, det gäller såsom vittnesbörd; min sjukdom får träda upp och tala mot mig.

ofini-fini ngai makasi penza, mpe kokonda na ngai ekomi ata kotatola mpe kofunda ngai na miso ya bato!

9 I vrede söndersliter och ansätter man mig, man biter sina tänder samman emot mig; ja, min ovän vässer mot mig sina blickar.

Kanda na Yo ezali kopasola mpe kobundisa ngai, okomi ata kolia minu mpo na kosala ngai mabe mpe kotala ngai na miso mabe lokola nde nazali monguna na yo.

10 Man spärrar upp munnen mot mig, smädligt slår man mig på mina kinder; alla rota sig tillsammans emot mig.

Bato mabe bafungoli minoko mpo na kotiola ngai, bakomi kobeta ngai bambata na matama mpo na kosambwisa ngai, bango nyonso basaleli ngai likita.

11 Gud giver mig till pris åt orättfärdiga människor och kastar mig i de ogudaktigas händer.

Nzambe akabi ngai na maboko ya bato mabe mpe abwaki ngai na manzaka na bango.

12 Jag satt i god ro, då krossade han mig; han grep mig i nacken och slog mig i smulor. Han satte mig upp till ett mål för sina skott;

Makambo nyonso ezalaki kotambola malamu mpo na ngai, kasi aningisi ngai, akangi ngai na kingo mpe apanzi ngai, akomisi ngai lokola eloko na Ye ya komekela makonga;

13 från alla sidor träffa mig hans pilar, han genomborrar mina njurar utan förskoning, min galla gjuter han ut på jorden.

makonga na Ye ezingeli ngai, atoboli-toboli libumu na ngai, mpe na mawa te, asopi makila na ngai na mabele.

14 Han bryter ned mig med stöt på stöt, han stormar emot mig såsom en kämpe.

Tango nyonso, azali kaka kozokisa ngai mpe kokweya likolo na ngai lokola elombe.

15 Säcktyg bär jag hopfäst över min hud, och i stoftet har jag måst sänka mitt horn,

Natongi elamba na ngai ya saki na poso ya nzoto na ngai mpe nakundi lokumu na ngai nyonso na se ya putulu.

16 Mitt anlete är glödande rött av gråt, och på mina ögonlock är dödsskugga lägrad.

Likolo ya kolela, elongi na ngai ekomi motane, mpe molili ezingeli miso na ngai.

17 Och detta, fastän våld ej finnes i mina händer, och fastän min bön är ren!

Nzokande, maboko na ngai etikala kosala moto mabe te, mpe libondeli na ngai ezalaki kosalema na motema peto.

18 Du jord, överskyl icke mitt blod, och låt för mitt rop ingen vilostad finnas.

Oh mabele, kozipa makila na ngai te! Kotika te ete koganga na ngai ezwa tango ya kopema!

19 Se, redan nu har jag i himmelen mitt vittne, och i höjden den som skall tala för mig.

Wuta sik’oyo, motatoli na ngai azali na Likolo, molobeli na ngai azali na Lola.

20 Mina vänner hava mig nu till sitt åtlöje, därför skådar mitt öga med tårar till Gud,

Baninga na ngai bakomi koseka ngai; nazali nde kolela epai ya Nzambe na mpinzoli.

21 Ja, må han här skaffa rätt åt en man mot Gud och åt ett människobarn mot dess nästa.

Boni, ezali solo na molobeli oyo akoki kolobela moto liboso ya Nzambe ndenge moto alobelaka moninga na ye?

22 Ty få äro de år som skola upprinna, innan jag vandrar den väg där jag ej mer kommer åter.

Solo, motango ya mibu na ngai ekomi pene ya kosila, mpe nakokende na ngai na nzela oyo bato bazongaka lisusu te.