Job 15

1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:

Hagi anante Tema kumateti ne' Elifasi'a amanage huno Jopuna kenona hunte'ne,

2 Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?

Knare antahi'zane vahe'mo'a e'inara huno agafa'a omne kea ohantagege, zage hanati kazigati amuhonentake zaho'mo eno eme vazi zoreankna huno agi'arina osiresine.

3 Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?

Hagi knare antahi'zane vahe'mo'a nena'a omne kea huno ke hara regahifi?

4 Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.

Hianagi kagra Anumzamofona korora huntenka, agesga hunka Agri agorga nomanine.

5 Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.

Hagi kumika'amo hugasmigenka nanekea nehane. Kagra knare nanekema hunka vahe'ma azeri savri'ma hu'arera knare hu'nane.

6 Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.

Nagra huhaviza hunogantoanki, kagri kagi'mo huhaviza hunegante. Kagri kagefu'namo maka havizanka'a huama hunegante.

7 Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?

Kagra kagesama antahi'nana, vahera fore osu'nege'na nagra esera fore hu'noe hunka nehampi? Hifi kagrama kagesama antahinana, agonaramina fore osu'nege'na nagra fore hutogeno, henka fore hu'ne hunka nehano?

8 Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?

Anumzamo'ma Agra'a keagama retroma hifina kagra mani'nampi? Hagi kagrake'za knare antahi'zana erinampi?

9 Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?

Hagi tagrama antahita ketama osu'nona zana, na'a tagaterenka nentahinka, tagrama antahini'ma osu'nona zana, na'a tagaterenka kagra antahinira hu'nane?

10 Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.

Hagi tagri kazigama mani'naza ranra vahe'ma, efeke zamazoka'ma reana vahe'mo'za kagri negafana agatere'za za'zakna mani'naze.

11 Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?

Hagi knafima mani'nankeno Anumzamo'ma kazeri so'ema hiazamo'a, osi huno knarera huogantefi? Hagi akoheno'ma fru kema hugamia kemo'a, knarera huoganteo?

12 Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,

Na'amo higeno antahintahi kamo'a afe'arera nevigeno, kavumo'a ke so'ea nosie?

13 i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?

E'ina'ma nehigenka Anumzamofona krimpa ahenentenka, keonke keretira azeri havizana nehane?

14 Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?

Hagi ama mopafina magore huno agru vahera omani'neankino, ama mopafina fatgo vahera omanitfa hu'ne.

15 Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;

Hagi ko, Anumzamo'a ankero vahetmina antahi nozmie. Hagi monafi vahe'mo'enena Anumzamofo avurera agrua osu'naze.

16 huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!

Hagi mopafi vahe'mota agru osuta kumike vahe mani'nonankita, kefo avu'ava'ma hu'zankura tinku'ma ave'nesigeno'ma hiaza huno tusi taga'nete.

17 Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,

Hagi Jopuga nagra kaveri hugahuanki, kama antahio. Nagrama ke'na anthi'nama hu'noa zamofona huama hu'na kasamigahue.

18 vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,

Knare antahi'zane vahe'mo'zama zamafahe'mofompinti'ma eri'naza antahintahia eri fraoki, eri ama' hazage'na nagra antahi'noe.

19 ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:

Hagi e'inahu antahi'zama eri'naza vahera zamagra mopa agafa vahe mani'naze. Hagi zamagra emani vahera omani'naze.

20 Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.

Hagi kefo avu'ava zama nehia vahe'mo'a, mika zupa atazampi manino nevie.

21 Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.

Ana nehuno azeri agogofe'zamofo agasasankea antahi vava nehuno, musema huno mani knafinena ha' vahekura korora hu vava nehie.

22 Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.

Hagi agrama amentintima hiana, fegi'ma atirami'na hanizampima vanuana, bainati kazinteti nahe frigahaze huno korora nehie.

23 Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.

Hagi agra bretigura hakeno vano nehuno, igati bretia erigahueha huno agesa nentahie. Hanizamo'ma retrotra'ma huno'ma tava'oma'are'ma me'neana, ko antahino keno hu'ne.

24 Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.

Atazamo'ene hazenke zamo'ene azeri koro higeno, hate vunaku trotra nehia kini ne'mo nehiaza huno antahintahi hakare nehie.

25 Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;

Na'ankure azana anakino mopa nemasagino, Hanavenentake Anumzamofona huhaviza hunte'ne.

26 han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;

Hagi agra hanko azampina eri'neno Anumzamofona hara huntenaku agareno vu'ne.

27 han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;

Hanki afovamo'a avugosa eri anonevazigeno afafafina afovamo'a avite'neanagi,

28 han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.

agra haviza hu'nea kumapi nemanino, vahe omani zute noma pasru hu'zama hu'nea nompi manigahie.

29 Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.

Hanki fenozamine zago zmimo'enena zazatera omne fanane huge, keonke zama eri nafa'ama hu'zantmimo'a ruzahera huno mopa atumparera vuno enora osugahie.

30 Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.

Hanki agra hanizampintira atreno ofregahie. Hagi zagemofo amuhomo ne'zana te hagege nehanigeno, Anumzamo'ma asimu'ma antesia zaho'mo, ahe fanane hugahie.

31 I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.

Hanki negi vahe'mo'zama nehazaza hu'za nena'a omne fenozantera zamentintia osiho. Na'ankure e'inahu vahe'mo'a agra agu'agesa'ama omne zampintira mago mizana e'origahie.

32 I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.

Hanki e'inahu vahera kasefa vahe mani'neza ame hu'za frisageno, zagasefage ani'nane zafamo'ma hariri hiaza hu'za fanene hugahaze.

33 Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.

Hanki agra nena osu'negeno tagi'za tro hu'naza waini tinkna nehuno, olivi zafa amosaremo raga'a fore osu'negeno ame huno tagiramiankna hugahie.

34 Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.

Hanki Anumzamofo kema antahino amage'ma onte vahe'mo'a mofavrea kase nontesigeno, havigema huno knare osu kankmunteti'ma zagoma erino feno vahe'ma mani'nesia vahe'mofo seli nomo'a teveregahie.

35 Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.

Na'ankure ana vahe'mo'a hazenke zamofo amu'ene huno kefo avu'ava'za kasenente. E'ina huno arimpafintira havigema huno vahe'ma revatgama hu'za erifore nehie.