< Job 15 >
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
But Eliphaz the Themanite, answering, said:
2 Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
Will a wise man answer as if he were speaking wind, and will he fill his stomach with fire?
3 Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
You rebuke with words he who is not equal to you, and you speak what is not expedient for you,
4 Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
to such an extent that, within yourself, you have expelled reverence and have taken away prayers from the presence of God.
5 Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
For your iniquity has mislead your mouth, and you imitate the tongue of blasphemers.
6 Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
Your own mouth will condemn you, not I; and your own lips will answer you.
7 Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
Are you the first man who was born, or were you formed before the hills?
8 Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
Have you heard the intentions of God, and will his wisdom be inferior to you?
9 Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
What do you know, about which we are ignorant? What do you understand that we do not know?
10 Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
There are with us both aged and ancient men, even more senior than your fathers.
11 Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
Is it so important that God should console you? But your own depraved words prevent this.
12 Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
Why does your heart exalt you, and why do you gaze with your eyes, as if thinking great things?
13 i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
Why does your spirit stir against God, so as to utter such speeches from your mouth?
14 Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
What is man that he should be immaculate, and that he should appear just, having been born of woman?
15 Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
Behold, among his holy ones not one is immutable, and even the heavens are not pure in his sight.
16 huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
How much more abominable and useless is the man who drinks as if from the water of iniquity?
17 Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
I will reveal to you, so listen to me; and I will explain to you what I have seen.
18 vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
The wise acknowledge, and they do not leave behind, their fathers,
19 ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
to whom alone the earth has been given, and no stranger passed among them.
20 Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
The impious is arrogant for all his days, and the number of the years of his tyranny is uncertain.
21 Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
The sound of terror is always in his ears; and when there is peace, he always suspects treason.
22 Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
He does not believe that it is possible for him to be turned from darkness into the light, for he sees around him the sword on every side.
23 Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
When he moves himself to seek bread, he knows that the day of darkness has been prepared for his hand.
24 Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
Tribulation will terrify him, and anguish will prevail over him, like a king who is being prepared to go to battle.
25 Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
For he has extended his hand against God, and he has strengthened himself against the Almighty.
26 han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
He has rushed against him with his throat exposed, and he has been armed with a fat neck.
27 han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
Thickness has covered his face, and lard hangs down from his sides.
28 han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
He has lived in desolate cities and deserted houses, which have been turned into tombs.
29 Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
He will not be enriched, nor will his basic necessities endure, nor will he establish his root in the earth.
30 Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
He will not withdraw from the darkness; the flame will burn up his branches, and he will be defeated by the breath of his own mouth.
31 I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
He will not believe, being vainly deceived by error, that he could be redeemed at any price.
32 I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
Before his time is completed, he will pass into ruin and his hands will wither away.
33 Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
He will be wounded like a grapevine, when its cluster is in first flower, and like an olive tree that casts off its flower.
34 Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
For the congregation of the hypocrites is fruitless, and fire will devour the tabernacles of those who love to accept money.
35 Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.
He has conceived sorrow, and he has brought forth iniquity, and his womb prepares deceit.