Job 13

1 Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.

“Mʼani ahu eyinom nyinaa, mʼaso ate, na ate ase.

2 Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.

Nea wunim no, me nso minim; wonyɛ abomfiaa mma me.

3 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.

Nanso mepɛ sɛ mekasa kyerɛ Otumfo no na mekyerɛkyerɛ mʼasɛm mu kyerɛ Onyankopɔn.

4 Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.

Mode atoro mmom na asra me ho; mo nyinaa moyɛ ayaresafo a munsi hwee!

5 Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.

Sɛ mobɛyɛ komm koraa a ɛno na ɛbɛyɛ nyansa ama mo!

6 Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.

Afei muntie mʼano asɛm; muntie mʼanoyi.

7 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?

Mobɛka amumɔyɛsɛm ama Onyankopɔn ana? Mobɛka nnaadaasɛm ama no ana?

8 Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?

Mobɛkyea mo aso ama no? Mobɛka Onyankopɔn asɛm ama no ana?

9 Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?

Sɛ ɔhwehwɛ mo mu a, ebesi mo yiye ana? Mubetumi adaadaa no sɛnea modaadaa nnipa no ana?

10 Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.

Sɛ mokyeaa mo aso wɔ kokoa mu a, sɛnea ɛte biara, ɔbɛka mo anim

11 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.

Nʼanuonyam mmɔ mo hu ana? Ne ho suro ntɔ mo so ana?

12 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.

Mo kasatɔmmɛ yɛ mmɛbu a ɛte sɛ nsõ; mo anoyi yɛ dɔte twann anoyi.

13 Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.

“Monyɛ komm mma menkasa; na nea ɛbɛyɛ me biara mmra me so.

14 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.

Adɛn nti na mede me ho to amane mu na mede me nkwa to me nsam?

15 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.

Ɛwɔ mu sɛ okum me de, nanso ne so na mʼani bɛda; ampa ara medi mʼakwan ho adanse wɔ nʼanim.

16 Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.

Nokware, eyi na ɛbɛyɛ me nkwagye, efisɛ nea onsuro Onyankopɔn no rentumi nkɔ nʼanim!

17 Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.

Muntie me nsɛm yi yiye; monyɛ aso mma nea meka.

18 Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.

Afei a masiesie me nkurobɔ yi, minim sɛ medi bem.

19 Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.

Obi betumi abɔ me kwaadu ana? Sɛ ɛte saa de a, anka mɛyɛ komm na mawu.

20 Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:

“Onyankopɔn, yɛ saa nneɛma abien yi pɛ ma me, na afei meremfa me ho nhintaw wo:

21 din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.

Yi wo nsa fi me so kɔ akyirikyiri, na gyae wo ho hu a wode hunahuna me no.

22 Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.

Ɛno de, samena me na mɛba, anaa ma menkasa na bua me.

23 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.

Mfomso ne bɔne dodow ahe na mayɛ? Kyerɛ me me mfomso ne me bɔne.

24 Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?

Adɛn nti na wode wʼanim asie me na wudwen sɛ meyɛ wo tamfo?

25 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?

Wobɛyɛ ahaban a mframa rebɔ no ayayade ana? Wobɛtaa ntɛtɛ a awo ana?

26 Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;

Wokyerɛw sobo a ɛyɛ yaw tia me, na woka me mmabunmmere mu bɔne nyinaa gu me so.

27 du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.

Wode nkyehama gu mʼanan; wohwɛ mʼanammɔnkwan nyinaa so yiye na wode agyiraehyɛde ayeyɛ mʼanammɔn mu.

28 Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!

“Enti onipa nkwa sa te sɛ ade a aporɔw, te sɛ atade a nwewee adi.