Job 13
1 Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
Eis que meus olhos têm visto tudo [isto]; meus ouvidos o ouviram, e entenderam.
2 Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
Assim como vós o sabeis, eu também o sei; não sou inferior a vós.
3 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
Mas eu falarei com o Todo-Poderoso, e quero me defender para com Deus.
4 Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
Pois na verdade vós sois inventores de mentiras; todos vós sois médicos inúteis.
5 Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
Bom seria se vos calásseis por completo, pois seria sabedoria de vossa parte.
6 Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
Ouvi agora meu argumento, e prestai atenção aos argumentos de meus lábios.
7 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
Por acaso falareis perversidade por Deus, e por ele falareis engano?
8 Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
Fareis acepção de sua pessoa? Brigareis em defesa de Deus?
9 Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
Seria bom [para vós] se ele vos investigasse? Enganareis a ele como se engana a algum homem?
10 Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
Certamente ele vos repreenderá, se em oculto fizerdes acepção de pessoas.
11 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
Por acaso a majestade dele não vos espantará? E o temor dele não cairá sobre sobre vós?
12 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
Vossos conceitos são provérbios de cinzas; vossas defesas são como defesas de lama.
13 Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
Calai-vos diante de mim, e eu falarei; e venha sobre mim o que vier.
14 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
Por que tiraria eu minha carne com meus dentes, e poria minha alma em minha mão?
15 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
Eis que, ainda que ele me mate, nele esperarei; porém defenderei meus caminhos diante dele.
16 Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
Ele mesmo será minha salvação; pois o hipócrita não virá perante ele.
17 Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
Ouvi com atenção minhas palavras, e com vossos ouvidos minha declaração.
18 Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
Eis que já tenho preparado minha causa; sei que serei considerado justo.
19 Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
Quem é o que brigará comigo? Pois então eu me calaria e morreria.
20 Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
Somente duas coisas não faças comigo; então eu não me esconderei de teu rosto:
21 din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
Afasta tua mão de sobre mim, e teu terror não me espante.
22 Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
Chama, e eu responderei; ou eu falarei, e tu me responde.
23 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
Quantas culpas e pecados eu tenho? Faze-me saber minha transgressão e meu pecado.
24 Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
Por que escondes teu rosto, e me consideras teu inimigo?
25 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
Por acaso quebrarás a folha arrebatada [pelo vento]? E perseguirás a palha seca?
26 Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
Por que escreves contra mim amarguras, e me fazes herdar as transgressões de minha juventude?
27 du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
Também pões meus pés no tronco, e observas todos os meus caminhos. Tu pões limites às solas dos meus pés.
28 Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
Eu me consumo como a podridão, como uma roupa que a traça rói.
