Job 13
1 Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
“Waan kana hunda iji koo argeera; gurri koos dhagaʼee hubateera.
2 Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
Waan isin beektan anis beeka; ani isinii gad miti.
3 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
Ani garuu Waaqa Waan Hunda Dandaʼutti nan dubbadha; waaʼee dhimma koos Waaqatti falmuu nan barbaada.
4 Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
Isin garuu sobaan nama faaltu; hundi keessan abbootii qorichaa kanneen faayidaa hin qabnee dha!
5 Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
Isin yoo cal jettan maal qaba! Wanni sun ogummaa isiniif taʼa.
6 Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
Amma falmii koo dhagaʼaa; kadhannaa afaan kootiis dhaggeeffadhaa.
7 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
Isin jalʼinaan Waaqaaf dubbattuu? Gowwoomsaadhaanis isaaf odeessituu?
8 Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
Isaaf ni loogduu? Waaqaafis ni falmituu?
9 Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
Yoo inni isin qore wanni gaariin isin irraa argamaa? Isin akka nama gowwoomsitan, isa gowwoomsuu dandeessuu?
10 Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
Yoo isin dhoksaadhaan loogii hojjettan, inni dhugumaan isinitti dheekkama.
11 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
Surraan isaa isin hin sodaachisuu? Sodaachisuun isaa isinitti hin dhagaʼamuu?
12 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
Fakkeenyi keessan fakkeenya daaraa ti; daʼoon keessanis daʼoo suphee ti.
13 Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
“Akka ani dubbadhuuf isin cal jedhaa; ergasii wanni barbaade natti haa dhufu.
14 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
Ani maaliifin foon koo ilkaan kootiin, lubbuu koos harka kootiin qabadha?
15 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
Yoo inni na ajjeese iyyuu ani isa nan abdadha; waaʼee dhimma kootii illee fuula isaa duratti nan falmadha.
16 Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
Kun fayyina koo ni taʼa; warri Waaqatti hin bulle fuula isaa duratti dhiʼaachuu hin dandaʼaniitii!
17 Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
Dubbii koo qalbeeffadhaa dhaggeeffadhaa; waan ani jedhus gurri keessan haa dhagaʼu.
18 Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
Kunoo ani himata koo qopheeffadheera; akka inni murtii qajeelaa naa kennus nan beeka.
19 Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
Namni na himatu jiraa? Yoo jiraate, ani nan calʼisa; nan duʼas.
20 Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
“Yaa Waaqayyo, ati wantoota kanneen lamaan naa kenni malee ani fuula kee duraa hin dhokadhu.
21 din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
Harka kee narraa fageessi; sodaachisni kees na hin rifachiisin.
22 Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
Ergasii na waami; anis nan owwaadha; yookaan nan dubbadha; ati immoo deebii naa kennita.
23 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
Ani balleessaa fi cubbuu hammamin hojjedhe? Yakka kootii fi cubbuu koo na beeksisi.
24 Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
Ati maaliif fuula kee dhokfattee akka diinaatti na ilaalta?
25 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
Baala qilleensi harcaase ni ciccirtaa? Habaqii gogaa ni ariitaa?
26 Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
Ati waan ittiin na hadheessitu natti barreessitaatii; cubbuu dargaggummaa kootiis na dhaalchifta.
27 du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
Miilla koo jirma gidduu galchita; faana miilla kootiitti mallattoo gootee karaa koo hunda xiyyeeffattee duukaa buuta.
28 Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
“Namnis akkuma waan bososeetti, akkuma wayyaa biliin nyaateetti ni dhuma.
