< Job 13 >
1 Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
Ecco, tutto questo ha visto il mio occhio, l'ha udito il mio orecchio e l'ha compreso.
2 Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
Quel che sapete voi, lo so anch'io; non sono da meno di voi.
3 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
Ma io all'Onnipotente vorrei parlare, a Dio vorrei fare rimostranze.
4 Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
Voi siete raffazzonatori di menzogne, siete tutti medici da nulla.
5 Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
Magari taceste del tutto! sarebbe per voi un atto di sapienza!
6 Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
Ascoltate dunque la mia riprensione e alla difesa delle mie labbra fate attenzione.
7 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
Volete forse in difesa di Dio dire il falso e in suo favore parlare con inganno?
8 Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
Vorreste trattarlo con parzialità e farvi difensori di Dio?
9 Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
Sarebbe bene per voi se egli vi scrutasse? Come s'inganna un uomo, credete di ingannarlo?
10 Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
Severamente vi redarguirà, se in segreto gli siete parziali.
11 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
Forse la sua maestà non vi incute spavento e il terrore di lui non vi assale?
12 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
Sentenze di cenere sono i vostri moniti, difese di argilla le vostre difese.
13 Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
Tacete, state lontani da me: parlerò io, mi capiti quel che capiti.
14 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
Voglio afferrare la mia carne con i denti e mettere sulle mie mani la mia vita.
15 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
Mi uccida pure, non me ne dolgo; voglio solo difendere davanti a lui la mia condotta!
16 Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
Questo mi sarà pegno di vittoria, perché un empio non si presenterebbe davanti a lui.
17 Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
Ascoltate bene le mie parole e il mio esposto sia nei vostri orecchi.
18 Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
Ecco, tutto ho preparato per il giudizio, son convinto che sarò dichiarato innocente.
19 Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
Chi vuol muover causa contro di me? Perché allora tacerò, pronto a morire.
20 Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
Solo, assicurami due cose e allora non mi sottrarrò alla tua presenza;
21 din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
allontana da me la tua mano e il tuo terrore più non mi spaventi;
22 Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
poi interrogami pure e io risponderò oppure parlerò io e tu mi risponderai.
23 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
Quante sono le mie colpe e i miei peccati? Fammi conoscere il mio misfatto e il mio peccato.
24 Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
Perché mi nascondi la tua faccia e mi consideri come un nemico?
25 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
Vuoi spaventare una foglia dispersa dal vento e dar la caccia a una paglia secca?
26 Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
Poiché scrivi contro di me sentenze amare e mi rinfacci i miei errori giovanili;
27 du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
tu metti i miei piedi in ceppi, spii tutti i miei passi e ti segni le orme dei miei piedi.
28 Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
Intanto io mi disfò come legno tarlato o come un vestito corroso da tignola.