Job 13
1 Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
Behold, mine eye has seen these things, and mine ear has heard [them].
2 Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
And I know all that ye too know; and I have not less understanding than you.
3 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
Nevertheless I will speak to the Lord, and I will reason before him, if he will.
4 Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
But ye are all bad physicians, and healers of diseases.
5 Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
But would that ye were silent, and it would be wisdom to you in the end.
6 Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
But hear ye the reasoning of my mouth, and attend to the judgment of my lips.
7 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
Do ye not speak before the Lord, and utter deceit before him?
8 Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
Or will ye draw back? nay do, ye yourselves be judges.
9 Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
For [it were] well if he would thoroughly search you: for though doing all things [in your power] ye should attach yourselves to him,
10 Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
he will not reprove you at all the less: but if moreover ye should secretly respect persons,
11 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
shall not his whirlpool sweep you round, and terror from him fall upon you?
12 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
And your glorying shall prove in the end to you like ashes, and your body [like a body] of clay.
13 Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
Be silent, that I may speak, and cease from [mine] anger,
14 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
while I may take my flesh in my teeth, and put my life in my hand.
15 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
Though the Mighty One should lay hand upon me, forasmuch as he has begun, verily I will speak, and plead before him.
16 Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
And this shall turn to me for salvation; for fraud shall have no entrance before him.
17 Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
Hear, hear ye my words, for I will declare in your hearing.
18 Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
Behold, I am near my judgment: I know that I shall appear evidently just.
19 Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
For who is he that shall plead with me, that I should now be silent, and expire?
20 Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
But grant me two things: then I will not hide myself from thy face.
21 din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
Withhold [thine] hand from me: and let not thy fear terrify me.
22 Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
Then shalt thou call, and I will hearken to thee: or thou shalt speak, and I will give thee an answer.
23 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
How many are my sins and my transgressions? teach me what they are.
24 Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
Wherefore hidest thou thyself from me, and deemest me thine enemy?
25 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
Wilt thou be startled [at me], as [at] a leaf shaken by the wind? or wilt thou set thyself against me as against grass borne upon the breeze?
26 Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
for thou hast written evil things against me, and thou hast compassed me with the sins of my youth.
27 du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
And thou hast placed my foot in the stocks; and thou hast watched all my works, and hast penetrated my heels.
28 Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
[I am as] that which waxes old like a bottle, or like a moth-eaten garment.
