Job 12
1 Därefter tog Job till orda och sade:
A Jov odgovori i reèe:
2 Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
Da, vi ste ljudi, i s vama æe umrijeti mudrost.
3 Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
I ja imam srce kao i vi, niti sam gori od vas; i u koga nema toga?
4 Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
Na potsmijeh sam prijatelju svom, koji kad zove Boga odzove mu se; na potsmijeh je pravedni i dobri.
5 Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
Baèen je luè po mišljenju sreænoga onaj koji hoæe da popuzne.
6 Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
Mirne su kolibe lupeške, i bez straha su koji gnjeve Boga, njima Bog daje sve u ruke.
7 Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
Zapitaj stoku, nauèiæe te; ili ptice nebeske, kazaæe ti.
8 eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
Ili se razgovori sa zemljom, nauèiæe te, i ribe æe ti morske pripovjediti.
9 Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
Ko ne zna od svega toga da je ruka Gospodnja to uèinila?
10 I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
Kojemu je u ruci duša svega živoga i duh svakoga tijela èovjeèijega.
11 Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
Ne raspoznaje li uho rijeèi kao što grlo kuša jelo?
12 Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
U staraca je mudrost, i u dugom vijeku razum.
13 Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
U njega je mudrost i sila, u njega je savjet i razum.
14 Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
Gle, on razgradi, i ne može se opet sagraditi; zatvori èovjeka, i ne može se otvoriti.
15 Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
Gle, ustavi vode, i presahnu; pusti ih, i isprevræu zemlju.
16 Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
U njega je jaèina i mudrost, njegov je koji je prevaren i koji vara.
17 Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
On dovodi savjetnike u ludilo, i sudije obezumljuje.
18 Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
On razdrešuje pojas carevima, i opasuje bedra njihova.
19 Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
On dovodi knezove u ludilo, i obara jake.
20 Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
On uzima besjedu rjeèitima, i starcima uzima razum.
21 Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
On sipa sramotu na knezove, i raspasuje junake.
22 Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
On otkriva duboke stvari ispod tame, i izvodi na vidjelo sjen smrtni.
23 Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
On umnožava narode i zatire ih, rasipa narode i sabira.
24 Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
On oduzima srce glavarima naroda zemaljskih, i zavodi ih u pustinju gdje nema puta,
25 De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.
Da pipaju po mraku bez vidjela, i èini da tumaraju kao pijani.
