Job 12
1 Därefter tog Job till orda och sade:
And Job answered and said,
2 Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
No doubt but ye [are] the people, and wisdom shall die with you.
3 Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
But I have understanding as well as you; I [am] not inferior to you: yea, who knoweth not such things as these?
4 Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
I am [as] one mocked of his neighbour, who calleth upon God, and he answereth him: the just upright [man is] laughed to scorn.
5 Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
He that is ready to slip with [his] feet [is as] a lamp despised in the thought of him that is at ease.
6 Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
The tabernacles of robbers prosper, and they that provoke God are secure; into whose hand God bringeth [abundantly].
7 Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
But ask now the beasts, and they shall teach thee; and the fowls of the air, and they shall tell thee:
8 eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
Or speak to the earth, and it shall teach thee: and the fishes of the sea shall declare unto thee.
9 Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
Who knoweth not in all these that the hand of the LORD hath wrought this?
10 I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
In whose hand [is] the soul of every living thing, and the breath of all mankind.
11 Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
Doth not the ear try words? and the mouth taste his meat?
12 Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
With the ancient [is] wisdom; and in length of days understanding.
13 Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
With him [is] wisdom and strength, he hath counsel and understanding.
14 Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
Behold, he breaketh down, and it cannot be built again: he shutteth up a man, and there can be no opening.
15 Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
Behold, he withholdeth the waters, and they dry up: also he sendeth them out, and they overturn the earth.
16 Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
With him [is] strength and wisdom: the deceived and the deceiver [are] his.
17 Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
He leadeth counsellors away spoiled, and maketh the judges fools.
18 Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
He looseth the bond of kings, and girdeth their loins with a girdle.
19 Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
He leadeth princes away spoiled, and overthroweth the mighty.
20 Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
He removeth away the speech of the trusty, and taketh away the understanding of the aged.
21 Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
He poureth contempt upon princes, and weakeneth the strength of the mighty.
22 Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
He discovereth deep things out of darkness, and bringeth out to light the shadow of death.
23 Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
He increaseth the nations, and destroyeth them: he enlargeth the nations, and straiteneth them [again].
24 Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
He taketh away the heart of the chief of the people of the earth, and causeth them to wander in a wilderness [where there is] no way.
25 De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.
They grope in the dark without light, and he maketh them to stagger like [a] drunken [man].
