< Job 12 >

1 Därefter tog Job till orda och sade:
Job loh a doo tih,
2 Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
Na pilnam khaw nangmih taengkah cueihnah a duek ham tueng pai.
3 Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
Tedae kai khaw nangmih bangla thinko ka khueh. Nangmih lamloh ka yalh sut moenih. Te dongah u taengah nim he bang a om pawt eh?
4 Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
Pathen taengah ka pang khaw a hui taengah nueihbu la ka om. A cuemthuek neh a dueng khaw nueihbu la a doo.
5 Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
Mongkawt kah kopoek ah yoethaenah he nueihbu la om tih a kho aka paloe ham a tawn pah bangla om.
6 Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
Rhoelrhak kah dap te dingsuek lah tih, Pathen kah a tlai thil khaw a ciip la om. Te long te a kut dongah Pathen a khuen.
7 Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
Tedae rhamsa rhoek te dawt laeh lamtah nang n'thuinuet bitni. Vaan kah vaa long khaw nang taengla ha puen bitni.
8 eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
Diklai taengah khaw lolmang lamtah nang n'thuinuet vetih tuitunli kah nga loh nang hamla han tae bitni.
9 Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
He he BOEIPA kut loh a saii tila te boeih khuikah aka ming pawt te unim?
10 I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
A kut dongah mulhing boeih kah hinglu neh hlang pumsa boeih kah mueihla khaw om.
11 Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
Lai caak a ten bangla olthui te hna loh a nuemnai moenih a.
12 Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
Patong taengah cueihnah om tih khohnin aka sen te a lungcuei om.
13 Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
A taengah cueihnah om tih a taengah thayung thamal, cilsuep neh lungcuei khaw om.
14 Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
A koengloeng phoeiah tah thoh uh thai pawt tih hlang te a tlaeng phoeiah tah a ong pa uh thai moenih.
15 Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
Tui te a kueng tih kak coeng ke. Te te a hlah bal tih diklai a khuk.
16 Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
Sarhi neh lungming cueihnah khaw amah hut, aka taengphael neh aka palang khaw amah hut.
17 Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
Ol aka uen te khotling la a khuen tih laitloek rhoek te a yan.
18 Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
Manghai rhoek kah thuituennah a ah pah tih amih kah cinghen te hailaem a khih pah.
19 Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
Khosoih rhoek te khotling la a khuen tih khangmai rhoek khaw a paimaelh.
20 Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
A tangnah kah a ka khaw a baeh tih patong rhoek a omih khaw a loh pah.
21 Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
Hlangcong rhoek soah nueihbu a hawk tih sokca cihin khaw hlong coeng.
22 Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
Hmaisuep lamkah a dung khaw phoe coeng tih dueknah hlipkhup te vangnah khuila a khuen.
23 Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
Namtom te a puel sak phoeiah a milh sak. Namtom te a yaal tih a mawt.
24 Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
Diklai pilnam boeilu kah lungbuei a doek pah tih amih te hinghong ah longpuei pawt la kho a hmang sak.
25 De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.
Vangnah om pawt vaengah hmaisuep a phatuem uh tih yurhui bangla amih te kho a hmang sak.

< Job 12 >