Job 12
1 Därefter tog Job till orda och sade:
To naah Job mah,
2 Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
Nangcae loe kami ah na oh o pongah, palunghahaih hoiah nawnto na dueh o tih, tiah palunghaeng han om ai.
3 Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
Kai doeh nangcae baktiah poekhaih ka tawnh toeng; nangcae pongah ka hnaem kue ai; ue, mi maw hae baktih hmuennawk panoek ai ah kaom?
4 Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
Sithaw ka kawk naah, anih mah ang pathimh; toe ka imtaeng kami mah ang pahnui thuih; katoeng kami hoi coek koi om ai kami loe pahnuithuihaih ah ni oh.
5 Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
Hmaiim baktiah khosak hoih kami mah raihaih katong amtimh tom kami to pahnuithuih.
6 Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
Hmuenmae taek kaminawk ih kahni im loe qoeng tahang, Sithaw panoek ai kaminawk loe ngancuem o; Sithaw mah a ban hoiah angraenghaih to paek.
7 Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
Toe vaihi moisannawk to dueng oh, nihcae mah na patuk tih; van ih tavaanawk to dueng oh, nihcae mah na thui o tih;
8 eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
to tih ai boeh loe long to dueng oh, anih mah na patuek ueloe, tuipui tanganawk mah na thui o tih.
9 Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
Hae hmuennawk loe Angraeng mah ni a ban hoiah sak, tiah moisannawk mah mataeng doeh panoek o na ai maw?
10 I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
A sak ih hmuennawk boih ih hinghaih hoi kami anghahhaih takhi loe a ban ah ni oh.
11 Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
Pakha mah caaknaek pataengh baktih toengah, naa mah loknawk to tanoek na ai maw?
12 Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
Saning coeh kami loe palunghahaih hoiah koi; saning kasawk ah hing kami loe panoek thaihaih to tawnh.
13 Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
Toe Sithaw loe palunghahaih hoi thacakhaih hoiah akoep; palunghahaih hoi panoek thaihaih doeh anih ih ni.
14 Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
Khenah, anih mah phraek ih hmuen loe, mi mah doeh sah let thai ai boeh; anih mah pakhrak ih kami loe, mi mah doeh loisak thai ai boeh.
15 Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
Khenah, anih mah tui pakaa naah, tui to kaang; anih mah paongh naah, long loe tui hoiah koi.
16 Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
Anih loe thacakhaih hoi palunghahaih hoiah koi; aling kami hoi aling kop kami doeh angmah ban ah ni oh.
17 Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
Anih mah kahoih poekhaih paek kaminawk to amrosak moe, lokcaek kaminawk to amthusak.
18 Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
Anih mah siangpahrangnawk to takhoe moe, kazii hoiah zaeng.
19 Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
Anih mah qaimanawk to takhoe moe, thacak kami to amtimsak.
20 Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
Anih mah oepthok kahoih poekhaih paek kaminawk ih pahni to tamuep pae moe, kacoehtanawk khopoek thaihaih to lak pae ving.
21 Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
Anih mah angraengnawk to azatpawsak moe, thacak kaminawk to thazoksak.
22 Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
Anih mah khoving thung hoiah kathuk hmuennawk to amtuengsak moe, duekhaih tahlip to aanghaih thungah zaeh.
23 Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
Prae kaminawk to lensak moe, amrosak let; praenawk to kaawksak moe, tamcaeksak let.
24 Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
Long zaehoikungnawk ih palunghahaih to a lak pae ving moe, loklam om ai praezaek ah amhetsak.
25 De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.
Nihcae loe aanghaih kaom ai khoving thungah pathoep hoiah avah o moe, mu paqui kami baktiah ahnuk ahmaa amtimh hoiah lam caeh o.
