Job 11

1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:

A LAILA olelo aku la o Zopara ka Naamata, i aku la,

2 Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?

Aole anei e pono ke pane aku i na huaolelo he nui la? E hoaponoia anei ke kanaka lehelehe wale?

3 Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?

E paa anei ka waha o kanaka i kou kaena wale ana? A hoomaewaewa mai oe, aole anei he mea nana oe e hoohilahila aku?

4 Och skall du så få säga: »Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon»?

A ua olelo mai oe, he maemae kuu olelo, A ua hala ole au i kou mau maka.

5 Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,

Ina paha e olelo mai ke Akua, A e wehe ae i kona lehelehe ia oe;

6 om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.

A e hoike mai oia ia oe i na mea huna o ka naauao, Ua papalua ka maiau! Alaila e ike auanei oe, E hoopoina mai no ke Akua i na hewa ou.

7 Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?

E loaa anei ia oe ka ke Akua mau mea hohonu? E loaa pololei loa anei ia oe ka Mea mana?

8 Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå? (Sheol h7585)

Ua kiekie ia e like me ka lani; heaha kau e hana ai? Ua oi kona hohonu i ko ka po; heaha kau e ike ai? (Sheol h7585)

9 Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.

Ua oi kona loa mamua o ko ka honua, A o ka laula imua o ko ke kai.

10 När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?

Ina e hopu mai ia, a hoopaa iho, a hookolokolo, Alaila owai la ka mea e keakea ia ia?

11 Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.

No ka mea, ua ike no ia i ka poe hewa, Ua nana mai hoi ia i ka hala; Aole anei ia e ike mai?

12 Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.

E ake ke kanaka naaupo i akamai, O ke kanaka i hanau nae me he keiki la a ka hoki hihiu.

13 Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,

Ina e hoomakaukau oe i kou naau, A e kikoo aku i kou mau lima io na la;

14 om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,

Ina he hewa iloko o kou lima, e hoolei loa aku ia; A mai ae e noho ka hewa ma kou mau halelewa.

15 ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.

Alaila e hoala ae oe i kou maka me ke kina ole; A e ku paa no oe, aole hoi e makau:

16 Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.

No ka mea, e hoopoina no oe i ka ehaeha, A e hoomanao ia mea, e like me ka wai i kahe aku:

17 Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.

A e kupaa kou ola loa ana, e like me ke awakea; Ano ua pouli oe, alaila e like no oe me ke kakahiaka.

18 Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.

A e maluhia oe, no ka mea, he mea no e laua ai ka manao; Ano ua poho ka manao, aka, alaila, e noho maluhia oe.

19 Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.

A e moe iho oe ilalo, aohe mea nana oe e hoomakau mai; A nui na mea e hoalohaloha imua ou.

20 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.

Aka, e pio na maka o ka poe hewa, A ua nele lakou i ka puuhonua, A o ko lakou manaolana, o ke kuu ana no ia o ka uhane.