Job 11
1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Sofar iz Naama progovori tad i reče:
2 Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?
“Zar na riječi mnoge da se ne odvrati? Zar će se brbljavac još i opravdati?
3 Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?
Zar će tvoje trice ušutkati ljude, zar će ruganje ostat' neizrugano?
4 Och skall du så få säga: »Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon»?
Rekao si: 'Nauk moj je neporočan, u očima tvojim čist sam i bez ljage.'
5 Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,
Ali kada bi Bog htio progovorit' i otvorit usta da ti odgovori
6 om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.
kada bi ti tajne mudrosti otkrio koje um nijedan ne može doumit', znao bi da ti za grijehe račun ište.
7 Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?
Možeš li dubine Božje proniknuti, dokučiti savršenstvo Svesilnoga?
8 Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå? (Sheol h7585)
Od neba je više: što još da učiniš? Od Šeola dublje: što još da mudruješ? (Sheol h7585)
9 Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.
Duže je od zemlje - šire je od mora!
10 När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?
Ako se povuče, ako te pograbi, ako na sud preda, tko će mu braniti?
11 Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.
Jer on u čovjeku prozire prijevaru, vidi opačinu ako i ne gleda.
12 Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.
Čovjek se bezuman obraća k pameti i divlji magarac uzdi se pokori.
13 Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,
Ako li srce svoje ti uspraviš i ruke svoje pružiš prema njemu,
14 om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,
ako li zloću iz ruku odbaciš i u šatoru svom ne daš zlu stana,
15 ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.
čisto ćeš čelo moći tad podići, čvrst ćeš biti i bojati se nećeš.
16 Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.
Svojih se kušnja nećeš sjećat' više kao ni vode koja je protekla.
17 Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.
Jasnije će tvoj život sjat' no podne, tmina će se obratit' u svanuće.
18 Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.
U uzdanju svom živjet ćeš sigurno i zaštićen počivat ćeš u miru.
19 Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.
Kad legneš, nitko te buniti neće; mnogi će tvoju tražiti naklonost.
20 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.
A zlikovcima ugasnut će oči, neće im više biti utočišta: izdahnut', bit će jedina im nada.”
