Job 11
1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Naamathi Zophar loh a doo tih,
2 Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?
“Ol cungkuem te a doo moenih a? Hlang he a hmuilai ngawn tah tang dae ta.
3 Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?
Na olsai te hlang loh ngam vetih na tamdaeng vaengah a hmaithae mahpawt nim?
4 Och skall du så få säga: »Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon»?
Te vaengah, “Ka rhingtuknah he cil tih na mikhmuh ah a caih la ka om,” na ti.
5 Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,
Nang taengah aka thui la Pathen loh unim dawk a paek tih a hmuilai ong koinih.
6 om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.
Lungming cueihnah he rhaepnit a lo dongah cueihnah olhuep te nang taengah a thui pawn ko. Namah kathaesainah lamloh Pathen loh nang n'hnilh te ming.
7 Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?
Pathen kah khenah na hmuh tih Tlungthang kah a khuetnah hil na hmuh a?
8 Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå? (Sheol h7585)
Vaan la a sang te metlam na saii eh? Saelkhui lakah a dung te metlam na ming eh? (Sheol h7585)
9 Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.
A himbaidok loh diklai lakah a puet tih tuitunli lakah dangka ngai.
10 När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?
A hil tih a tlaeng tih a tingtun sak phoeiah tah ulong anih a mael sak.
11 Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.
Amah loh a poeyoek hlang rhoek khaw a ming ngawn dae boethae a hmuh vaengah yakming pawh.
12 Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.
Tedae tuihong hlang loh hloih koinih kohong marhang neh laak te hlang la a sak khaming.
13 Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,
Na lungbuei na cikngae tih a taengla na kut na phuel koinih,
14 om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,
Na kut dongkah boethae te na lakhla tak tih na dap ah dumlai na khueh pawt atah,
15 ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.
A lolhmaih kolla na maelhmai na ludoeng van bitni. Na om vaengah khaw tluektluek na long vetih na rhih om mahpawh.
16 Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.
Nang ham tah thakthaenah te na hnilh vetih tui aka long voelh bangla na poek bitni.
17 Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.
Na khosak khaw khothun lakah sae vetih, a hmuep khaw mincang bangla om ni.
18 Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.
Ngaiuepnah a om dongah na pangtung vetih ngaikhuek la na too phoeiah na yalh bitni.
19 Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.
Na kol vaengah na lakueng neh na maelhmai muep thae voel mahpawh.
20 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.
Tedae halang kah mik tah kha vetih thuhaelnah khaw amih lamloh bing ni, a ngaiuepnah khaw hinglu polpainah la om ni,” a ti nah.
