Job 10

1 Min själ är led vid livet. Jag vill giva fritt lopp åt min klagan, jag vill tala i min själs bedrövelse.

“Ani jireenya koo akka malee jibbeera; kanaafuu caalchisee nan guunguma; hadhaaʼummaa lubbuu kootiinis nan dubbadha.

2 Jag vill säga till Gud: Döm mig icke skyldig; låt mig veta varför du söker sak mot mig.

Waaqaanis akkana nan jedha: Ati maaliin akka na himattu natti himi malee natti hin murin.

3 Anstår det dig att öva våld, att förkasta dina händers verk, medan du låter ditt ljus lysa över de ogudaktigas rådslag?

Hojii jalʼootaa gammachuudhaan fudhattee ana immoo yommuu cunqursitu, hojii harka keetiis yommuu tuffattu sitti tolaa?

4 Har du då ögon som en varelse av kött, eller ser du såsom människor se?

Ati ija foonii qabdaa? Akka namni ilaaluttis ni ilaaltaa?

5 Är din ålder som en människas ålder, eller äro dina år såsom en mans tider,

Barri kee akka bara namaatii? Yookaan waggoonni kee akka waggoota namaatii?

6 eftersom du letar efter missgärning hos mig och söker att hos mig finna synd,

Yoos ati maaliif balleessaa koo barbaaddee cubbuu koo qoratta?

7 du som dock vet att jag icke är skyldig, och att ingen finnes, som kan rädda ur din hand?

Taʼus ati akka ani yakka hin qabnee fi akka namni harka keetii na baasu tokko iyyuu hin jirre ni beekta.

8 Dina händer hava danat och gjort mig, helt och i allo; och nu fördärvar du mig!

“Harki kee tolchee na uume. Ati amma deebitee na balleessitaa?

9 Tänk på huru du formade mig såsom lera; och nu låter du mig åter varda till stoft!

Akka supheetti na tolchuu kee yaadadhu. Ati amma gara biyyootti na deebiftaa?

10 Ja, du utgöt mig såsom mjölk, och såsom ostämne lät du mig stelna.

Ati akka aannanii na hin dhangalaafnee? Akka baaduus na hin itichinee?

11 Med hud och kött beklädde du mig, av ben och senor vävde du mig samman.

Ati gogaa fi foon natti uffifte; lafee fi ribuudhaanis walitti hodhitee na tolchite.

12 Liv och nåd beskärde du mig, och genom din vård bevarades min ande.

Ati jireenya naa kennitee gaarummaa natti argisiifte; kunuunsi kees hafuura koo naa eege.

13 Men därvid gömde du i ditt hjärta den tanken, jag vet att du hade detta i sinnet:

“Ati garuu waan kana hunda garaatti qabatte; anis akka wanni kun yaada kee keessa jiru nan beeka.

14 om jag syndade, skulle du vakta på mig och icke lämna min missgärning ostraffad.

Ati yoo ani cubbuu hojjedhe na argita; balleessaa koos utuu hin adabin bira hin dabartu.

15 Ve mig, om jag befunnes vara skyldig! Men vore jag än oskyldig, så finge jag ej lyfta mitt huvud, jag skulle mättas av skam och skåda min ofärd.

Yoo ani yakka hojjedhe, anaaf wayyoo! Ani yoo nama balleessaa hin qabne taʼe illee, mataa koo ol qabachuu hin dandaʼu; ani salphina uffadhee dhiphina keessa seeneeraatii.

16 Höjde jag det likväl, då skulle du såsom ett lejon jaga mig och alltjämt bevisa din undermakt på mig.

Yoo ani mataa ol qabadhe ati akka leenca waa adamsuu na adamsita; humna kee sodaachisaa sanas ammumaa amma natti argisiifta.

17 Nya vittnen mot mig skulle du då föra fram och alltmer låta mig känna din förtörnelse; med skaror efter skaror skulle du ansätta mig.

Ati dhuga baatota haaraa natti fiddee dheekkamsa kee natti dabalta; loltuus natti fidda.

18 Varför lät du mig då komma ut ur modersskötet? Jag borde hava förgåtts, innan något öga såg mig,

“Egaa ati maaliif gadameessa keessaa na baafte? Utuu iji tokko iyyuu na hin argin utuun duʼee.

19 hava blivit såsom hade jag aldrig varit till; från moderlivet skulle jag hava förts till graven.

Ani utuun dhalachuu baadhee yookaan utuun akkuman dhaladheen awwaalamee jiraadhee!

20 Kort är ju min tid; må han då låta mig vara, lämna mig i fred, så att jag får en flyktig glädje,

Barri koo gabaabaan dhumaa jira mitii? Akka ani yeroo xinnoof gammaduuf narraa deebiʼi;

21 innan jag går hädan, för att aldrig komma åter, bort till mörkrets och dödsskuggans land,

utuu ani lafa dhaqanii hin deebine, biyya dimimmisaa fi dukkana limixii hin dhaqin dura,

22 till det land vars dunkel är såsom djupa vatten, dit där dödsskugga och förvirring råder, ja, där dagsljuset självt är såsom djupa vatten.

gara biyya dimimmisaaʼaa akka dukkanaa, biyya gaaddidduu duʼaatiin guutame, kan ifni iyyuu akkuma dukkanaa taʼee hin dhaqin, narraa deebiʼi.”