Jeremia 6

1 Bärgen edert gods ut ur Jerusalem, I Benjamins barn, stöten i basun i Tekoa, och resen upp ett högt baner ovanför Bet-Hackerem; ty en olycka hotar från norr, med stor förstöring.

Pangita ug katagoan, katawhan ni Benjamin, pinaagi sa pagbiya sa Jerusalem. Patingoga ang budyong didto sa Tekoa. Iisa ang timailhan didto sa Bet Hakeram, sanglit mipakita man ang pagkadaotan gikan sa amihanan; nagpadulong ang dakong kaguliyang.

2 Hon som är så fager och förklemad, dottern Sion, henne skall jag förgöra.

Ang anak nga babaye sa Zion, nga maanyag ug huyang nga babaye, malaglag gayod.

3 Herdar skola komma över henne med sina hjordar; de skola slå upp sina tält runt omkring henne, avbeta var och en sitt stycke.

Mangadto kanila ang mga magbalantay sa mga karnero ug ang ilang mga panon; magtukod sila ug mga tolda palibot batok kaniya; ang matag usa ka tawo mobantay pinaagi sa iyang kaugalingong kamot.

4 Ja, invigen eder till strid mot henne. »Upp, låt oss draga åstad, medan middagsljuset varar! Ack att dagen redan lider till ända! Ack att aftonens skuggor förlängas!

Ihalad ang inyong mga kaugalingon ngadto sa mga dios alang sa pakiggubat. Bangon, ug mosulong kita pagkaudto. Dili gayod kini maayo nga mahanaw ang kahayag, ug motabon ang anino sa kagabhion.

5 Välan, så låt oss draga ditupp om natten och förstöra hennes palatser.»

Apan, mosulong gihapon kita panahon sa kagabhion ug gun-obon ang iyang lig-on nga mga salipdanan.”

6 Ty så säger HERREN Sebaot: Fällen träd och kasten upp vallar emot Jerusalem. Hon är staden som skall hemsökas, hon som i sig har idel förtryck

Kay miingon si Yahweh ang labawng makagagahom niini. Pangputla ang iyang kakahoyan, ug pagtapok ug yuta palibot sa Jerusalem. Mao kini ang siyudad nga hustong sulongon, tungod kay napuno kini sa mga pagdaugdaog.

7 Likasom en brunn låter vatten välla fram, så låter hon ondska framvälla. Våld och förödelse hör man där, sår och slag äro beständigt inför min åsyn.

Sama sa tubod nga nagpadagayday ug presko nga tubig, busa naghatag usab ug kadaotan kining siyudara. Kasamok ug kaguliyang ang nadungog diha kaniya; nagpadayon ang balatian ug mga samad sa akong atubangan.

8 Låt varna dig, Jerusalem, så att min själ ej vänder sig ifrån dig, så att jag icke gör dig till en ödemark, till ett obebott land.

Dawata ang pagpanton, Jerusalem, o motalikod ako palayo gikan kanimo ug himoon ko ikaw nga awaaw, ang yuta nga walay mopuyo.'''

9 Så säger HERREN Sebaot: En efterskörd, likasom på ett vinträd, skall man hålla på kvarlevan av Israel. Räck ut din hand åter och åter, såsom när man plockar av druvor från rankorna.

Miingon si Yahweh nga labawng makagagahom niini, “Tilukon gayod nila kadtong nahibilin sa Israel sama sa parasan. Ikab-ot pag-usab ang imong kamot aron pupuon ang mga ubas gikan sa mga paras.

10 Men inför vem skall jag tala och betyga för att bliva hörd? Se, deras öron äro oomskurna, så att de icke kunna höra. Ja, HERRENS ord har blivit till smälek bland dem; de hava intet behag därtill.

Kinsa man gayod ang akong pahayagan ug pahimangnoan aron maminaw sila? Tan-awa! Gisampungan nila ang ilang mga dalunggan; ug wala sila manumbaling! Tan-awa! Miabot ngadto kanila ang pulong ni Yahweh aron sa pagbadlong kanila, apan dili nila kini gusto.

11 Därför är jag uppfylld av HERRENS vrede, jag förmår icke hålla den inne. Utgjut den över barnen på gatan och över alla de unga männens samkväm; ja, både man och kvinna skola drabbas därav, jämväl den gamle och den som har fyllt sina dagars mått.

Busa napuno na ako sa kapungot ni Yahweh. Gikapoy na ako sa pagdala niini. Miingon siya kanako, “Ibubo kini ngadto sa kabataan nga anaa sa kadalanan ug diha sa mga pundok sa mga batan-ong lalaki. Kay dad-on palayo ang matag lalaki uban sa iyang asawa; ug ang matag usa nga tigulang na kaayo.

12 Och deras hus skola gå över i främmandes ägo så ock deras åkrar och deras hustrur, ty jag vill uträcka min hand mot landets inbyggare, säger HERREN.

Ipanghatag ngadto sa uban ang ilang kabalayan, lakip na ang ilang kaumahan ug mga asawa. Kay sulongon ko ang mga lumolupyo sa yuta pinaagi sa akong kamot—mao kini ang pahayag ni Yahweh.

13 Ty alla, både små och stora, söka där orätt vinning, och både profeter och präster fara allasammans med lögn,

Gipahayag ni Yahweh nga ang gikan sa pinakaubos ngadto sa pinakabantogan, hakog silang tanan sa panalapi. Malimbongon silang tanan, gikan sa propeta ngadto sa mga pari.

14 de taga det lätt med helandet av mitt folks skada; de säga: »Allt står väl till, allt står väl till», och dock står icke allt väl till.

Giayo sa diyutay lamang ang mga samad sa akong katawhan, nga nag-ingon, 'Kalinaw, Kalinaw,' sa dihang walay kalinaw.

15 De skola komma på skam, ty de övade styggelse. Likväl känna de alls icke någon skam och veta icke av någon blygsel. Därför skola de falla bland de andra; när min hemsökelse träffar dem, skola de komma på fall, säger HERREN,

Nangaulaw ba sila sa dihang nagbuhat sila ug mga dulomtanan? Wala gayod sila naulaw; wala sila masayod kung unsa ang kaulaw! Busa mapukan sila uban sa mga napukan; mahugno sila sa dihang silotan sila, miingon si Yahweh.

16 Så sade HERREN: »Ställen eder vid vägarna och sen till, och frågen efter forntidens stigar, frågen vilken väg som är den goda vägen, och vandren på den, så skolen I finna ro för edra själar.» Men de svarade: »Vi vilja icke vandra på den.»

Miingon si Yahweh niini, “Barog diha sa gisang-an sa dalan ug tan-awa; pangutana sa mga karaan nga agianan. “Asa man kining maayo nga dalan?' Unya pag-adto niini ug pangita ug dapit nga inyong kapahulayan. Apan miingon ang katawhan, 'Dili kami moadto.'

17 Och när jag då satte väktare över eder och sade: »Akten på basunens ljud», svarade de: »Vi vilja icke akta därpå.»

Nagpili ako alang kaninyo ug tigbantay aron maminaw sa budyong. Apan miingon sila, 'Dili kami maminaw.'

18 Hören därför, I hednafolk, och märk, du menighet, vad som sker bland dem.

Busa, paminaw, kanasoran! Tan-awa, kamong mga saksi, kung unsa ang mahitabo kanila.

19 Ja hör, du jord: Se, jag skall låta olycka komma över detta folk, såsom en frukt av deras anslag, eftersom de icke akta på mina ord, utan förkasta min lag.

Paminawa, kalibotan! Tan-awa, magdala ako ug katalagman niini nga katawhan—ang bunga sa ilang hunahuna. Wala sila manumbaling sa akong pulong o balaod, apan gisalikway hinuon nila kini.”

20 Vad frågar jag efter rökelse, komme den ock från Saba, eller efter bästa kalmus ifrån fjärran land? Edra brännoffer täckas mig icke, och edra slaktoffer behaga mig icke.

Unsa man ang buot pasabot niining insenso nga miabot kanako gikan sa Sheba? O kining mga pahumot nga gikan sa halayo nga yuta? Dili ko madawat ang inyong mga halad nga sinunog, ni ang inyong mga halad.

21 Därför säger HERREN så: Se, jag skall lägga stötestenar för detta folk; och genom dem skola både fader och söner komma på fall, den ene borgaren skall förgås med den andre.

Busa miingon si Yahweh niini, ''Tan-awa, magbutang ako ug kapandolan batok niini nga katawhan. Mapandol sila niini—ang mga amahan ug mga anak nga lalaki. Mangamatay usab ang mga lumolupyo ug ang ilang mga silingan.'

22 Så säger HERREN: Se, ett folk kommer från nordlandet, ett stort folk reser sig vid jordens yttersta ända.

Miingon si Yahweh niini, 'Tan-awa, mangabot ang katawhan nga gikan sa amihanang yuta. Kay moabot ang dakong nasod nga nanghagit gikan sa lagyong yuta.

23 De föra båge och lans, de äro grymma och utan förbarmande. Dånet av dem är såsom havets brus, och på sina hästar rida de fram, rustade såsom kämpar till strid, mot dig, du dotter Sion.

Magdala silag mga pana ug mga bangkaw. Mga bangis sila ug walay kaluoy. Ang ilang tingog ingon sa nagdahunog nga dagat, ug nagsakay sila sa mga kabayo nga naglaray nga sama sa makig-away nga kalalakin-an, anak nga babaye sa Zion.

24 När vi höra ryktet om dem, sjunka våra händer ned, ängslan griper oss, ångest lik en barnaföderskas.

“Nadungog namo ang balita mahitungod kanila. Nangaluya ang among mga kamot sa kaguol. Nag-antos kami sa hilabihang kasakit sama sa babaye nga manganak.

25 Gå icke ut på marken, och vandra ej på vägen, ty fienden bär svärd; skräck från alla sidor!

Ayaw pag-adto sa kaumahan, ug ayaw paglakawlakaw diha sa kadalanan, kay ang mga espada sa kaaway ug ang kalisang nagpalibot niini.

26 Du dotter mitt folk, höll dig i sorgdräkt, vältra dig i aska, höj sorgelåt likasom efter ende sonen, och håll bitter dödsklagan; ty plötsligt kommer förhärjaren över oss.

Anak nga babaye sa akong katawhan, pagsul-ob kamo ug sako ug pagligid diha sa abog sa lubong alang sa bugtong anak. Pangandam sa hilabihang pagminatay alang sa inyong kaugalingon, kay moabot sa kalit lang dinhi kanato ang tiglaglag.

27 Jag har satt dig till en proberare i mitt folk -- såväl som till ett fäste -- på det att du må lära känna och pröva deras väg.

“Gihimo ko ikaw, Jeremias, nga maoy magsulay sa akong katawhan sama sa tigsulay sa puthaw, busa susihon ug sulayan nimo ang ilang mga paagi.

28 De äro allasammans avfälliga och gensträviga, de gå med förtal, de äro koppar och järn, allasammans äro de fördärvliga människor.

Hilabihan sila ka masinupakon sa tanang katawhan, nga mogawas aron magbalikas sa uban. Tumbaga ug puthaw silang tanan, nga nagbuhat ug kadaotan.

29 Blåsbälgen pustar, men ur elden kommer allenast bly fram; allt luttrande är förgäves, slagget bliver ändå icke frånskilt.

Naghatag ug kusog nga hangin ang hasohasan uban sa kalayo nga maoy misunog kanila; ug naut-ot ang tingga diha sa kalayo. Mipadayon ang pagpaputli kanila, apan wala kini pulos, tungod kay wala man nahawa ang daotan.

30 »Ett silver som må kastas bort», så kan man kalla dem, ty HERREN har förkastat dem.

Pagatawgon sila nga sinalikway nga plata, kay gisalikway man sila ni Yahweh.”