< Jeremia 47 >
1 Detta är vad som kom till profeten Jeremia såsom HERRENS ord om filistéerna, förrän Farao hade intagit Gasa.
The word of Jehovah which came to Jeremiah the prophet concerning the Philistines, before Pharaoh had smitten Gaza.
2 Så säger HERREN: Se, vatten stiga upp norrifrån och växa till en översvämmande ström; de översvämma landet och allt vad däri är, städerna med dem som bo därinne. Och människorna ropa, alla landets inbyggare jämra sig
Thus saith Jehovah: Behold, waters rise up out of the North, And they shall become an overflowing torrent, And shall overflow the land, and all that is therein, —The city, and them that dwell therein; And the men shall cry aloud, And all the inhabitants of the land shall wail.
3 När bullret höres av hans hingstars hovslag, när hans vagnar dåna, när hans hjuldon rassla, då se ej fäderna sig om efter barnen, så maktlösa stå de
At the noise of the stamping of the horses, At the rattling of his chariots, And at the rumbling of his wheels, Fathers look not back for their children, For feebleness of hands,
4 inför den dag som kommer med fördärv över alla filistéer, med undergång för alla dem som äro kvar till att försvara Tyrus och Sidon. Ty HERREN skall fördärva filistéerna, kvarlevan från Kaftors ö.
Because of the day which cometh, To lay waste all the Philistines, To cut off from Tyre and from Sidon Every helper that remaineth. For Jehovah will lay waste the Philistines, The remnant of the country of Caphtor.
5 Skallighet stundar för Gasa, det är förbi med Askelon, med kvarlevan i deras dalbygd. Huru länge skall du rista märken på dig?
Baldness is come upon Gaza, Askelon is in ruins, And the remnant of their valley! How long wilt thou cut thyself?
6 Ack ve! Du HERRENS svärd, när skall du äntligen få ro, Drag dig tillbaka i din skida, vila dig och var stilla.
Ah! sword of Jehovah, How long ere thou wilt be quiet? Retire into thy scabbard, Rest, and be still!
7 Dock, huru skulle det kunna få ro, då det är HERRENS bud det utför? Mot Askelon, mot Kustlandet vid havet, mot dem har han bestämt det.
But how canst thou be at rest, Since Jehovah hath given thee a charge against Askelon, And against the coast of the sea? There hath he appointed it.