Jeremia 44
1 Detta är det ord som kom till Jeremia angående alla de judar som bodde i Egyptens land, dem som bodde i Migdol, Tapanhes, Nof och Patros' land; han sade:
Ilizwi leli lafika kuJeremiya limayelana lamaJuda ayehlala eGibhithe, eMigidoli, leThahiphanesi leMemfisi, lasePhathrosi lisithi,
2 »Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: I haven sett all den olycka som jag har låtit komma över Jerusalem och över alla Juda städer -- Se, de äro nu ödelagda, och ingen bor i dem;
“UThixo uSomandla, uNkulunkulu ka-Israyeli uthi: Liwubonile umonakalo omkhulu engawehlisela phezu kweJerusalema laphezu kwamadolobho wonke akoJuda. Lamhlanje kawahlali muntu njalo angamanxiwa
3 detta för den ondskas skull som de bedrevo till att förtörna mig, i det att de gingo bort och tände offereld och tjänade andra gudar, som varken I själva eller edra fäder haden känt.
ngenxa yobubi ababenzayo. Bangithukuthelisa ngokukhonza langokutshisela impepha abanye onkulunkulu abangabaziyo bona, lani kanye labokhokho benu.
4 Och titt och ofta sände jag till eder alla mina tjänare profeterna och lät säga: 'Bedriven icke denna styggelse, som jag hatar.'
Ngathuma izinceku zami, abaphrofethi, njalonjalo ezathi, ‘Lingayenzi into le enengisayo engiyizondayo!’
5 Men de ville icke höra eller böja sitt öra därtill, så att de omvände sig från sin ondska och upphörde att tända offereld åt andra gudar.
Kodwa kabalalelanga njalo kabanakanga; kabaphendukanga ebubini babo kumbe bayekele ukutshisela abanye onkulunkulu impepha.
6 Därför blev min förtörnelse och vrede utgjuten, och den brann i Juda städer och på Jerusalems gator, så att de blevo ödelagda och förödda, såsom de nu äro.
Ngakho ulaka lwami olwesabekayo lwaphuphuma; lwavutha emadolobheni akoJuda lasemigwaqweni yaseJerusalema, lwakwenza kwaba ngamanxiwa achithekileyo ayikho lamhlanje.
7 Och nu säger HERREN, härskarornas Gud, Israels Gud, så: Varför bereden I eder själva stor olycka? I utroten ju ur Juda både man och kvinna, både barn och spenabarn bland eder, så att ingen kvarleva av eder kommer att återstå;
Khathesi uThixo uNkulunkulu uSomandla, uNkulunkulu ka-Israyeli, uthi: Kungani lizilethela umonakalo omkhulu kangaka ngokususa koJuda amadoda labafazi, abantwana lensane, ngalokho lingazitshiyeli lensalela na?
8 I förtörnen ju mig genom edra händers verk, i det att I tänden offereld åt andra gudar i Egyptens land, dit I haven kommit, för att bo där såsom främlingar. Härav måste ske att I varden utrotade, och bliven ett exempel som man nämner, när man förbannar, och ett föremål för smälek bland alla jordens folk.
Kungani lingithukuthelisa ngokwenziwa yizandla zenu, litshisela abanye onkulunkulu impepha eGibhithe, lapho eselayahlala khona? Lizazibhubhisa lina ngokwenu lizenze into yokuthukwa lokuhlekwa phakathi kwezizwe zonke emhlabeni.
9 Haven I förgätit edra fäders onda gärningar och Juda konungars onda gärningar och deras hustrurs onda gärningar och edra egna onda gärningar och edra hustrurs onda gärningar, vad de gjorde i Juda land och på Jerusalems gator?
Selibukhohliwe yini ububi obenziwa ngokhokho benu lobubi obenziwa ngamakhosi lamakhosikazi akoJuda, lobubi obenziwa yini labomkenu elizweni lakoJuda, lasemigwaqweni yaseJerusalema?
10 Ännu i dag äro de icke ödmjukade; de frukta intet och vandra icke efter min lag och mina stadgar, dem som jag förelade eder och edra fäder.
Kuze kube lamhla kabazithobanga kumbe batshengise ukuhlonipha, kumbe balandele imithetho yami lezimiso engalibekela zona lina labokhokho benu.
11 Därför säger HERREN Sebaot, Israels Gud, så: Se, jag skall vända mitt ansikte mot eder till eder olycka, till att utrota hela Juda.
Ngakho uThixo uSomandla, uNkulunkulu ka-Israyeli uthi: Ngizimisele ukulehlisela umonakalo ngibhubhise loJuda wonke.
12 Och jag skall gripa de kvarblivna av Juda, som hava ställt sin färd till Egyptens land, för att bo där såsom främlingar. Och de skola allasammans förgås, i Egyptens land skola de falla; genom svärd och hunger skola de förgås, både små och stora, ja, genom svärd och hunger skola de dö. Och de skola bliva ett exempel som man nämner, när man förbannar, och ett föremål för häpnad, bannande och smälek.
Ngizathatha abaseleyo koJuda ababezimisele ukuya eGibhithe; ukuba bahlale khona. Bonke bazabhubha eGibhithe; bazabulawa ngenkemba loba babulawe yindlala. Bazabulawa yinkemba loba indlala kusukela komncinyane kusiya komkhulu. Bazakuba yinto yokuqalekiswa lokwesaba, eyokulahlwa lokuthukwa.
13 Och jag skall hemsöka dem som bo i Egyptens land, likasom jag hemsökte Jerusalem, med svärd, hunger och pest.
Abahlala eGibhithe ngizabajezisa ngenkemba, ngendlala langesifo, njengokujezisa engakwenza iJerusalema.
14 Och bland de kvarblivna av Juda, som hava kommit för att bo såsom främlingar där i Egyptens land, skall ingen kunna rädda sig och slippa undan, så att han kan vända tillbaka till Juda land, dit de dock åstunda att få vända tillbaka, för att bo där. Nej, de skola icke få vända tillbaka dit, förutom några få som bliva räddade.»
Kakho owensalela yakoJuda owayahlala eGibhithe ozaphunyuka kumbe aphephe ukuba abuyele elizweni lakoJuda asebefisa ukubuyela bayehlala kulo, kakho ozabuyela ngaphandle kweziphepheli ezilutshwane.”
15 Då svarade alla männen -- vilka väl visste att deras hustrur tände offereld åt andra gudar -- och alla kvinnorna, som stodo där i en stor hop, så ock allt folket som bodde i Egyptens land, i Patros, de svarade Jeremia och sade:
Lapho-ke wonke amadoda ayekwazi ukuthi omkawo babetshisela abanye onkulunkulu impepha, kanye labesifazane bonke ababekhona, ixuku elikhulu, labantu bonke ababehlala ePhathrosi elizweni laseGibhithe, bathi kuJeremiya:
16 »I det som du har talat till oss i HERRENS namn vilja vi icke hörsamma dig,
“Thina kasiyikulilalela ilizwi olikhulume kithi ngebizo likaThixo!
17 utan vi vilja göra allt vad vår mun har lovat, nämligen tända offereld åt himmelens drottning och utgjuta drickoffer åt henne, såsom vi och våra fader, våra konungar och furstar gjorde i Juda städer och på Jerusalems gator. Då hade vi bröd nog, och det gick oss väl, och vi sågo icke till någon olycka.
Impela sizakwenza konke esathi sizakwenza: Impepha sizayitshisela iNdlovukazi yaseZulwini siyithululele leminikelo yokunathwayo njengalokhu esakwenzayo thina labobaba, amakhosi ethu kanye lezikhulu zakithi emadolobheni akoJuda lasemigwaqweni yaseJerusalema. Ngalesosikhathi sasilokudla okunengi, sinothile kungekho okubi.
18 Men från den stund då vi upphörde att tända offereld åt himmelens drottning och utgjuta drickoffer åt henne hava vi lidit brist på allt, och förgåtts genom svärd och hunger.
Kodwa selokhu sayekela ukutshisela iNdlovukazi yaseZulwini impepha lokuyithululela iminikelo yokunathwayo, kasisabanga lalutho njalo sesilokhu sisifa ngenkemba langendlala.”
19 Och när vi nu tända offereld åt himmelens drottning och utgjuta drickoffer åt henne, är det då utan våra mäns samtycke som vi åt henne göra offerkakor, vilka äro avbilder av henne, och som vi utgjuta drickoffer åt henne?»
Abesifazane bengeza bathi, “Ngesikhathi sitshisela iNdlovukazi yaseZulwini impepha, siyithululela leminikelo yokunathwa, omkethu babengakwazi na ukuthi sasisenza amakhekhe anjengesithombe sayo, siyithululela leminikelo yokunathwayo?”
20 Men Jeremia sade till allt folket, till männen och kvinnorna och allt folket, som hade givit honom detta svar, han sade:
UJeremiya wasesithi ebantwini bonke, abesilisa labesifazane, ababemphendula,
21 »Förvisso har HERREN kommit ihåg och tänkt på huru I haven tänt offereld i Juda städer och på. Jerusalems gator, både I själva och edra fäder, både edra konungar och furstar och folket i landet.
“UThixo kakhumbulanga wanakana ngempepha elayitshisela emadolobheni akoJuda lasemigwaqweni yaseJerusalema lina laboyihlo, lamakhosi enu, lezikhulu zakini kanye labantu belizweni na?
22 Och HERREN kunde icke längre hava fördrag med eder för edert onda väsendes skull, och för de styggelsers skull som I bedreven, utan edert land blev ödelagt och ett föremål för häpnad och förbannelse, så att ingen kunde bo där, såsom vi nu se.
Kwathi uThixo engaselakho ukubekezelela izenzo zenu ezimbi lezinto ezinengisayo elazenzayo, ilizwe lenu laba yinto yokuqalekiswa logwadule oluphundlekileyo olungahlali muntu njengoba kunjalo lanamhla.
23 Därför att I tänden offereld och syndaden mot HERREN och icke villen höra HERRENS röst eller vandra efter hans lag, efter hans stadgar och vittnesbörd, därför har denna olycka träffat eder, såsom vi nu se».
Umonakalo lo wehlele kini njengoba liwubona khathesi ngoba litshise impepha lenza okubi kuThixo njalo kalaze lamlalela loba lilandele umthetho wakhe kumbe imithetho yakhe loba izimiso zakhe.”
24 Och Jeremia sade ytterligare till allt folket och till alla kvinnorna: »Hören HERRENS ord, I alla av Juda, som ären i Egyptens land,
UJeremiya wasesithi ebantwini bonke, kubalwa labesifazane, “Zwanini ilizwi likaThixo lonke lina bantu bakoJuda abaseGibhithe.
25 Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: I och edra hustrur haven med edra händer fullgjort vad I taladen med eder mun, när I saden: 'Förvisso vilja vi fullgöra de löften som vi gjorde, att tända offereld åt himmelens drottning och utgjuta drickoffer åt henne.' Välan, I mån hålla edra löften och fullgöra edra löften;
UThixo uSomandla, uNkulunkulu ka-Israyeli uthi: Lina labomkenu selitshengisile ngezenzo zenu elathembisa ukukwenza lapho lathi, ‘Impela sizagcwalisa izifungo zethu esazenzayo zokutshisela iNdlovukazi yaseZulwini impepha kanye lokuyithululela iminikelo yokunathwayo.’ Ngakho qhubekani, yenzani elakuthembisayo. Gcwalisani izifungo zenu.
26 men hören då också HERRENS ord, I alla av Juda, som bon i Egyptens land: Se, jag svär vid mitt stora namn, säger HERREN, att i hela Egyptens land mitt namn icke mer skall varda nämnt av någon judisk mans mun, så att han säger: 'Så sant Herren, HERREN lever.'
Kodwa zwanini ilizwi likaThixo lonke lina baJuda abahlala eGibhithe elithi: ‘Ngifunga ngebizo lami elidumileyo,’ kutsho uThixo, ‘ukuthi kakho ovela koJuda ohlala loba kungaphi eGibhithe ozabiza ibizo lami kumbe afunge esithi, “Ngeqiniso elinjengoba uThixo Wobukhosi ekhona.”
27 Ty se, jag skall vaka över dem, till deras olycka, och icke till deras lycka, och alla män av Juda, som äro i Egyptens land, skola förgås genom svärd och hunger, till dess att de hava fått en ände.
Ngoba ngilindele ukubenza okubi, hatshi okuhle. AmaJuda aseGibhithe azabhujiswa yinkemba lendlala aze aphele wonke.
28 Och allenast några som undkomma svärdet skola få vända tillbaka från Egyptens land till Juda land, en ringa hop. Och så skola alla kvarblivna av Juda, som hava kommit till Egyptens land, för att bo där såsom främlingar, få förnimma vilkens ord det är som bliver beståndande, mitt eller deras.
Labo abazaphepha enkembeni babuyele elizweni lakoJuda bevela eGibhithe bazakuba balutshwana. Lapho-ke bonke abayinsalela yakoJuda abayahlala eGibhithe bazakwazi ukuthi ilizwi elizakuma ngelikabani, elami kumbe elabo.
29 Och detta skall för eder vara tecknet till att jag skall hemsöka eder på denna ort, säger HERREN, och I skolen så förnimma att mina ord om eder förvisso skola bliva beståndande, eder till olycka:
Lokhu kuzakuba yisibonakaliso kini sokuthi ngizalijezisa kuyonale indawo,’ kutsho uThixo, ‘ukuze lazi ukuthi okubi engalisongela ngakho kuzakwenzakala.’
30 Så säger HERREN: Se, jag skall giva Farao Hofra, konungen i Egypten i hans fienders hand och i de mäns hand, som stå efter hans liv, likasom jag har givit Sidkia, Juda konung, i Nebukadressars, den babyloniske konungens, hand, hans som var hans fiende, och som stod efter hans liv.»
UThixo uthi: ‘Ngizanikela uFaro Hofira inkosi yaseGibhithe ezitheni zakhe ezifuna ukumbulala, njengalokhu nganikela uZedekhiya inkosi yakoJuda kuNebhukhadineza inkosi yaseBhabhiloni, isitha sakhe esasifuna ukumbulala.’”
