< Jeremia 43 >
1 Men när Jeremia hade talat till allt folket alla HERRENS, deras Guds, ord, med vilka HERREN, deras Gud, hade sänt honom till dem, allt som sagt är,
Pea naʻe hoko ʻo pehē, kuo fakaʻosi ʻe Selemaia ʻene lea ʻaki ki he kakai kotoa pē ʻae ngaahi folofola kotoa pē ʻa Sihova ko honau ʻOtua, ʻaia naʻe fekau ai ia ʻe Sihova ko honau ʻOtua kiate kinautolu, ʻae ngaahi lea ni kotoa pē,
2 då svarade Asarja, Hosajas son, och Johanan, Kareas son, och alla de övriga fräcka männen -- dessa svarade Jeremia: »Det är icke sant vad du säger; HERREN, vår Gud, har icke sänt dig och låtit säga: 'I skolen icke begiva eder till Egypten, för att bo där såsom främlingar.'
Pea toki lea ʻe ʻAsalia ko e foha ʻo Hosaia, mo Sohanani ko e foha ʻo Kalia, pea mo e kau tangata fielahi kotoa pē, ʻo pehē kia Selemaia, “ʻOku ke lea loi: naʻe ʻikai fekau ko e ʻe Sihova ko hotau ʻOtua ke lea pehē, ‘ʻOua naʻa ʻalu ki ʻIsipite ke ʻāunofo ki ai:’
3 Nej, det är Baruk, Nerias son, som uppeggar dig mot oss, på det att vi må bliva givna i kaldéernas hand, för att dessa skola döda oss eller föra oss bort till Babel.»
Ka ko Paluki ko e foha ʻo Nelia kuo ne ueʻi koe ke fai kiate kimautolu, koeʻuhi ke tukuange ʻakimautolu ki he nima ʻoe kau Kalitia, ke nau tāmateʻi ʻakimautolu, pea ʻave ʻakimautolu ko e kau pōpula ki Papilone.”
4 Och varken Johanan, Kareas son, eller någon av krigshövitsmännen eller någon av folket ville höra HERRENS röst och stanna kvar i Juda land.
Pea ko Sohanani ko e foha ʻo Kalia, mo e houʻeikitau kotoa pē, pea mo e kakai kotoa pē, naʻe ʻikai te nau talangofua ki he leʻo ʻo Sihova, ke nofo ʻi he fonua ko Siuta.
5 I stället togo Johanan, Kareas son, och alla krigshövitsmännen med sig alla de kvarblivna av Juda, dem som från alla de folk till vilka de hade varit fördrivna hade kommit tillbaka, för att bo i Juda land,
Ka naʻe ʻave ʻe Sohanani ko e foha ʻo Kalia, pea mo e houʻeikitau kotoa pē ʻo Siuta, ʻakinautolu kotoa pē kuo liliu mei he ngaahi puleʻanga kotoa pē, naʻe kapusi ʻakinautolu ki ai, ke nofo ʻi he fonua ʻo Siuta;
6 både män, kvinnor och barn, där till konungadöttrarna och alla andra som Nebusaradan, översten för drabanterna, hade lämnat kvar hos Gedalja, son till Ahikam, son till Safan, jämväl profeten Jeremia och Baruk, Nerias son,
Ko e tangata, mo e fefine, mo e fānau, pea mo e ngaahi ʻofefine ʻoe tuʻi, pea mo e tangata taki taha kuo tuku ʻe Nepusaatani ko e ʻeikitau kia Ketalia ko e foha ʻo ʻAhikami ko e foha ʻo Safani, mo Selemaia ko e palōfita, pea mo Paluki ko e foha ʻo Nelia,
7 och begåvo sig till Egyptens land, ty de ville icke höra HERRENS röst. Och de kommo så fram till Tapanhes.
Pea naʻa nau ʻalu ki he fonua ko ʻIsipite: he naʻe ʻikai te nau talangofua ki he leʻo ʻo Sihova: pea naʻa nau aʻu ki Tapanesi.
8 Och HERRENS ord kom till Jeremia i Tapanhes; han sade:
Pea naʻe haʻu ʻae folofola ʻa Sihova kia Selemaia ʻi Tapanesi, ʻo pehē.
9 Tag dig några stora stenar och mura in dem i murbruket, där tegelgolvet lägges, vid ingången till Faraos hus i Tapanhes; gör detta inför judiska mäns ögon
“ʻAve ʻae ngaahi maka lalahi ʻi ho nima pea fakafufū ia ʻi he ʻumea ʻi he taʻoʻanga ʻumea, ʻaia ʻoku ʻi he kau hala ʻi he fale ʻo Felo ʻi Tapanesi, ʻi he ʻao ʻoe kau tangata ʻa Siuta;
10 och säg till dem: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, jag skall sända åstad och hämta min tjänare Nebukadressar, konungen i Babel, och hans tron skall jag sätta upp ovanpå de stenar som jag har låtit mura in har, och han skall på dem breda ut sin tronmatta.
Pea ke pehē kiate kinautolu, ‘ʻOku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau, ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli; Vakai, te u fekau pea ʻomi ʻa Nepukanesa ko e tuʻi ʻo Papilone, ko ʻeku tamaioʻeiki, pea te u fokotuʻu hono nofoʻanga fakaʻeiʻeiki ki he ngaahi maka ni ʻaia kuo u fakafufū: pea te ne fofola ki ai ʻa hono fale fehikitaki fakaʻeiʻeiki.
11 Ty han skall komma och slå Egyptens land och giva i pestens våld den som hör pesten till, i fångenskapens våld den som hör fångenskapen till, i svärdets våld den som hör svärdet till.
Pea ʻoka hau ia te ne taaʻi ʻae fonua ko ʻIsipite, pea ko kinautolu kuo tuʻutuʻuni ki he mate te nau mate; pea ko kinautolu kuo tuʻutuʻuni ki he pōpula ʻe tukuange ki he pōpula; pea ko kinautolu kuo tuʻutuʻuni ki he heletā ki he heletā.
12 Och jag skall tända eld på Egyptens gudahus, och han skall bränna upp dem och föra gudarna bort. Och han skall rensa Egyptens land från ohyra, likasom en herde rensar sin mantel; sedan skall han draga därifrån i god ro.
Pea te u tutu ʻae afi ʻi he ngaahi fale ʻoe ngaahi ʻotua ʻo ʻIsipite; pea ʻe vela ai ʻakinautolu, pea te ne ʻave fakapōpula ʻakinautolu: pea te ne fakakofuʻaki ia ʻae fonua ko ʻIsipite, ʻo hangē ʻoku ʻai ʻe ha tauhimanu ʻa hono kofu; pea te ne ʻalu mei ai ʻi he fiemālie.
13 Och han skall slå sönder stoderna i Bet-Semes i Egyptens land, och Egyptens gudahus skall han bränna upp i eld.
Pea te ne maumauʻi foki ʻae ngaahi tamapua ʻo Pete-Semesi ʻaia ʻoku ʻi he fonua ʻo ʻIsipite; pea ʻe tutu ʻaki ʻae afi ʻae ngaahi fale ʻoe ngaahi ʻotua ʻoe kakai ʻIsipite.’”